• Björn Eriksson har utrett idrottshuliganismen i nästan två års tid. Arkivfoto: Lars-Göran Bexell.
  • Utrett huliganismen. Björn Eriksson har lett den omfattande utredning som färdigställts om avarterna av den svenska supporterkulturen.

”Hoten har nått en oacceptabel nivå”

Svensk idrott har problem. Bara för två veckor sedan avgick Djurgårdens tränare Magnus Pehrsson efter att ha upplevt hot från klubbens anhängare. Björn Eriksson, som utrett huliganismen i ett och ett halvt år, blev inte förvånad. – Det bekräftar snarare vad utredningen säger, menar han.
Björn Eriksson har en lång och välfylld bakgrund inom den svenska statsapparaten. Karriären inleddes på Finansdepartementet för att sedan spänna över uppdraget som rikspolischef och en omfattande sejour som landshövding i Östergötlands län (1996-2009).
67-årige Eriksson har även haft flertalet uppdrag i idrottens tjänst. Han har bland annat varit ordförande i skidskytteförbundet, medlem i AIK:s styrelse och sitter i dag i Riksidrottsförbundets styrelse.
”Idrottens varumärke”
Under de senaste två åren har en stor del av arbetstiden gått till att utreda huliganismen i landet.
Trots massiv negativ uppmärksamhet under den senaste tiden ser Eriksson positivt på utvecklingen. Våldet inne på arenorna har minskat kraftigt.
– Många tror att det blir värre och värre och det blir en  väldig  exponering så fort någonting händer.  Men på arenorna har det aldrig varit så lite våld som nu. Huliganerna har uppfattat att det  inte är så effektivt att  slåss inne på arenorna, säger han och fortsätter:
– Men det finns tre  huvudsakliga problem. A: övertrampen som sker är  oacceptabla. B:  resursinsatserna som krävs är oacceptabelt  höga. C: huliganismen har  blivit ett samhällsproblem.
Även om våldet minskat på arenorna har inte det fotbollsrelaterade våldet minskat. Supportrarna gör i stället upp på stan.
– De träffas för att  slåss och det är ett samhällsproblem. Men  problemet kvarstår för idrotten. Huliganerna  använder idrottens varumärke och då blir det  idrottens problem. Det går inte att  ställa sig vid sidan om och  säga att det bara är ett problem för  samhället.
”Hoten oacceptabla”
Utredningen består av tre delbetänkande och ett hundratal förslag.
– Det har varit ett svårt men intressant arbete. Jag är idrottsnörd och har verkligen fått gräva ned mig i de här  frågorna. Totalt är utredningen på runt 900 sidor. Överlag kan man säga att utredningen kommit fram till tre saker: att man ska skärpa lagarna, stötta den goda supporterkulturen och analysera hotbilderna.
Just hoten mot idrottens maktpersoner är extra illavarslande.
– De har nått en totalt oaccceptabel nivå. Över 40 procent vad gäller sportchefer och verkställande  direktörer har mottagit hot och det är bara 13 procent som  polisanmäler. 60 procent anmäler inte på grund av att man  inte vågar och det är en mycket högre siffra än i  någon annan yrkeskår.
Tagit över i klubbarna
Påtryckningarna har även fått en mer subtil karaktär, då huliganer tagit sig in i olika klubbars maktcentrum. Ett uppmärksammat avsnitt av SVT:s Uppdrag Granskning visade på problematiken i AIK där en Hells Angels-medlem valdes in i styrelsen.
– Det är ett jätteproblem att man utsätter  människor för otillbörlig  påverkan. Huvudproblemet är att vanliga medlemmar inte engagerar sig i klubbens  styrning. Det är för få som engagerar sig och idrotten  är för dålig på att skapa intresse för sina  årsmöten och val.
– Därför krävs det inte mycket  för att ett gäng huliganer ska få inflytande. Det tycker jag är alarmerande. Idrotten måste få folk att  bry sig och skapa en etisk debatt.
”Inte förvånad”
För knappt två veckor sedan avgick Djurgårdens tränare Magnus Pehrsson och ordföranden Tommy Jacobsson efter att ha uppfattat hot från tre anhängare till klubben. Utredningen är dock nedlagd.
– Det var trist, men jag blev inte förvånad och det är en  bekräftelse på vad utredningen säger.
Är huliganism ett storstadsproblem?
– Till stor del är det så. Det är främst i Stockholm, Göteborg och Malmö som sådant här händer. Allra mest i Stockholm. Problemet är även klart störst i hockey och fotboll.
Hur ser du på att matcher avbryts?
– Det är ett nederlag för idrotten. Men det avgörande  är om man  kan garantera säkerheten eller inte. Det finns  ungefär 650-700  huliganer och det är fyra procent av alla  medlemmar i supporterklubbar.  De 96 procenten ska inte alltid få  betala priset.
Utredningen föreslår fyra lagförändringar: utökat tillträdesförbud, ett register av våldsverkarna, utvidgat tillträdesförbud och maskeringsförbud.
I dagsläget verkar det som om Björn Eriksson får regeringen med sig i de två första förslagen. Tidigast från nästa årsskifte kan lagarna börja gälla.
– Jag vill att man förlänger tillträdesförbudet och att det finns ett  register på  vilka människor som inte får komma in på  arenorna. Det är ett mycket  värre straff för de här  människorna än fängelse och böter.
– Maskering blir ett allt större och allt viktigare problem. Sedan sker de största problemen utanför arenan och därför bör tillträdesförbudet gälla även där. Men i de två sista förslagen verkar vi inte få med oss regeringen.