• Carina Larsson brukar vara med när ålarna släpps ut. Foto: Patrik Ekström
  • Ivriga dyrgripar väntar på sin tur. Foto: Patrik Ekström

15 000 ålar släpptes ut

Varje litet ålyngel fångas i England, flygs till Sverige och sätts sedan ut Stångån för att sedan ta sig vidare ut i havet via Göta kanal. Dock når drygt 50 procent aldrig så långt på grund av de vattenkraftverk som finns i, bland annat, Motala ström.

Ålsläppen börjar bli lite av en tradition då Tekniska verken hållit på med det sedan 1997 men att de skulle kunna bli lika folkkärt som de återkommande kosläppen är inte troligt.

Lite gulliga

– Lite gulliga är de allt, menar Katarina Ingvarsson som är miljöingenjör på Tekniska verken, då hon fiskar upp ett ålyngel som hamnat på bryggan istället för Stångåns lugna vatten. Gulliga är kanske inte rätt ord utan dyrbara skulle nog vara mer passande. Varje yngel kostar nämligen hela 5 kronor och 40 öre per styck. Hela projektet är i värt 700 000 kronor och man planterar ut 15 000 ålar totalt enligt Carin Larsson även hon på Tekniska verken.

Rödlistad

– Ungefär hälften av de ålar vi planterar ut klarar sig, resten faller, främst offer för de kraftverk som finns längst vägen. Sedan blir även många mat för fiskarna i de vatten vi satt ut dem i. Ålen är rödlistad och starkt hotad och det är även ett djur vi gärna vill ha i våra vatten, menar Carin Larsson vidare. Det kommer även att byggas en, så kallad, faunasluss, vid kraftverket i Nykvarn som ska ålarna ska kunna använda sig av men att bygga en sluss är svårt och varje passage måste vara unik för att det ska fungera vilket även blir mycket kostsamt.

Unik passage

Sven Sjögren, ordförande för fiskeklubben, är även han nöjd med att de nu kommer i ål i år igen. Han fick nyligen upp en ål på dryga två kilo men den gick tillbaka i vattnet.

– Dels är de ju fridlysta men sedan tycker jag inte heller att det är så gott med ål.

Ålfakta:

Europeisk ål (Anguilla anguilla), ofta benämnd som ål, är en långsträckt fisk med säreget fortplantningsbeteende och uppskattat kött. Mycket lite är känt om ålens fortplantning och vandring, men den leker och dör i Sargassohavet. Europeisk ål kategoriseras över hela sitt utbredningsområde som akut hotad på grund av en dramatisk minskning av rekryteringen av yngel, "glasål", från Sargassohavet. Som fullvuxen mäter ålen omkring 1,3 meter, med slangliknande, cylindrisk och slingrande ormlik kropp. Huden är gråbrun, ljusare på buksidan, och den utsöndrar rikt med slem. Ryggfenan, som sträcker sig längs 2/3 av kroppslängden, är sammanvuxen med stjärtfenan och den likaledes långsträckta analfenan. Kroppsvikt omkring 2,5-3 kg. Europeisk ål ska inte förväxlas med havsål. Ynglet, det så kallade leptocephalus-larven, är genomskinlig med långsträckt kropp som är tillplattad från sidorna och den har ett oproportionellt litet huvud. Ålen kan bli mycket gammal, 50 år är inte ovanligt men det lär ha förekommit ål som blivit över 150 år gammal.