• Torbjörn Wahlström, Harald Nilsson och Bertil Lindquist har släktforskat i många år och är medlemmar i släktforskarföreningen DIS-Filbyter. Foto: Fanny Miles

Att rota i sina rötter

Det ligger i tiden att gå tillbaka i tiden. Att lära sig om sin egen historia och upptäcka nya sidor hos familjen har nog aldrig heller varit lättare. Med datoriserad teknik är det enklare att hitta sin egen gren att följa och påbörja släktforskningen.

Hos regionens släktforskarförening DIS-Filbyter, som står för datorhjälp i släktforskning, går arkiven varma av nyfikna personer i jakt på sin släkthistoria.

– Vi håller öppet 20 timmar i veckan då man kan få hjälp av våra handledare när man söker efter sina rötter. Vi håller också i olika kurser bland annat i släktforskning, tolkning av gamla texter, DNA-släktforskning och hur man arkiverar sina uppgifter, berättar Harald Nilsson. Han blev nyfiken på släktforskning för 15 år sedan då hans fru började söka sina rötter från Kisa.

– Jag höll mig passiv ett tag men fastnade till slut. Det jag har hittat sträcker sig tillbaka till 1300-talet och till adelssläkten Bock och Bese, berättar Harald.

Tillbaka till medeltiden

Hur långt tillbaka i tiden man kommer beror främst på vilka förfäder man har. Det smidigaste sättet att börja resan är att kolla upp ens mor- och farföräldrar i kyrkböcker. Härstammar man från adeln eller har kungablod i ådrorna går det att följa släkten så långt tillbaka som till medeltiden. Ett släktskap med präster kan spåras till 1500-talet medan bönder kan synas till 1600-talets början, då förteckningar över församlingens alla medlemmar blev mer vanligt.

– Det är unikt för Norden att kunna läsa av kyrkböcker och det är en förutsättning för att kunna börja forska egentligen. Kyrkböcker, födelseboken, dödsboken och giftasboken är primära källor. Husförhörslängden är den sekundära källan, berättar Bertil Lindquist som började släktforska av nyfikenhet kring sin mammas släkt.

– När jag var tonåring frågade jag henne om hennes barndom. Jag fick en ordentlig utskällning och vågade därför inte fråga något mer igen. När jag började släktforska kom det fram att mamma var oäkting och hade fyra oäkta syskon. Antar att det var därför hon inte ville prata om det, säger Bertil.

Från resandefolket

Medlemmen Torbjörn Wahlström fann även han intressanta spår i sin släkt.

– Min morfars morbror hette Karl Herman Erlandsson och kom från resandefolket. Hans historia är bland det häftigaste jag hittat inom släktforskning, berättar han.

– Även om släkten är full av ”vanliga” människor så kan man upptäcka riktigt spännande historier och livsöden ändå, poängterar Torbjörn.

Nya program i utveckling

I princip har Sverige tillgång till alla kyrkböcker digitalt. Det sker ständigt en utveckling för att tillgängliggöra information. Föreningen DIS har dessutom utvecklat programmet Disgen som hjälper till att arkivera den information man har hittat om släkten.

– Att veta var man kommer ifrån och lära känna sina rötter ger en bra känsla. Dessutom är det intressant att lära sig mer om historien, avslutar Bertil.

Vill du släktforska?

I dag finns det stor tillgång till gammal information från kyrkböcker via internet. För att börja släktforska är det bra att börja i närmsta ledet med till exempel mor- eller farföräldrar. Med hjälp av namn, födelsedag samt födelseort kan resan bakåt i tiden börja. Via sidor som Arkiv digital, Ancestry och Riksarkivet får man tillgång till sina släktingar. Utgå från kyrkböcker, dödboken, födelseboken, giftasboken, husförhörslängden, bouppteckningar och domböcker för att plocka fram information. Men var noga med att kontrollera uppgifterna så att du inte följer fel gren. Källa: DIS-Filbyter