• Björn Eriksson leder kontantupproret mot bankerna. Foto: Tommy Pettersson

Björn Eriksson leder kontantuppror

Bankerna är måltavlan

Det har gått för långt när det gäller bankernas motvilja mot att hantera kontanter, menar den förre rikspolischefen och tidigare landshövdingen i Östergötland, Björn Eriksson. Han är mycket kritisk till att bankerna får göra som dom vill utan att politikerna bryr sig.
– Vi behöver starta ett kontantuppror och visa att det inte är
okey att bankerna gör som dom vill. Deras enda intresse verkar vara att få bort
kontanterna så vi alla måste använda kort för det är där bankerna tjänar pengar.
Inget fel på kort, men om vi ska ta bort kontanterna, är det politikerna som ska
besluta det, inte bankerna, säger en upprörd Björn Eriksson.
Sverige har fått ett betydligt mindre antal uttagsautomater,
vilket styr mot en minskning av kontanter i samhället. Bankerna bestämmer idag
hur många uttagsautomater det skall finnas i vårt samhälle genom sitt eget bolag
Bankernas depå, BDB.
– De enda som har ett intresse av att minska bankomaterna är
bankerna, som på så sätt kan tjäna mera pengar genom att ta betalt för
kortanvändning, menar Björn Eriksson, som kallade till ett möte på
Myntkabinettet i Stockholm om dagens situation med kontanthantering. Deltagare
var politiker, experter och en kritisk allmänhet.

Risk för monopol

Genom att bankerna nekar att hantera kontanter och strävar mot
att få bort kontanter skapas en monopolsituation inom betalningar, menar förre
rikspolischefen, som i egenskap av ordförande i branschorganisationen
Säkerhetsbranschen gett ut skriften ”Korten på bordet”. Han redogör i skriften
för vad som kan hända om kontanterna försvinner. Det är ingen trevlig bild som
målas upp.
– Det var illa genomtänkt när man privatiserade bankvärlden.
Jag har inget emot privatisering, men kan inte förstå varför man inte ställde
kravet, ska bankföretagen få kallas bank, ska man också hantera kontanter.

Säkerheten är sårbar

Ett Oktroy-tillstånd borde innebära kravet på att ta emot och
hantera kontanter, menar Björn Eriksson, som tycker det var klumpigt av
Finansdepartementet att inte ställa kravet. Flera gånger har banker drabbats av
tekniska problem, som inneburit att betalsystem med bankomater, kortterminaler
och nätbanker stått stilla med kris för användarna. Ett exempel i Östergötland
är förra årets Bråvallafestival, som skulle vara kontantfri. När betalsystemet
brakade ihop stod tusentals festivalbesökare utan möjlighet att köpa mat och ett
stort kaos uppstod som ställde till stor oreda med krav på skadestånd.
– Vi måste ha kvar rätten att köpa något utan att det
registreras eller godkänns, precis som att vi ska ha rätten att läsa vilken bok
vi vill eller rätten att uttala en åsikt. Att använda kontanter kan i det ljuset
ses som en demokratisk rättighet, säger Björn Eriksson, som nu hoppas att
politikerna vaknar och tar sitt ansvar innan det är för sent. Motståndet mot det
kontantlösa samhället ser ut att växa.