• Baroniets VD Jonas Nilsson besöker gallringsteamet som består av Benny och Markus från ESON skogshantering. Foto: Morgan Karlsson
  • Gallringsteamet använder sig av 22 meter mellan stickvägarna som lagras i GPS systemet.Foto: Morgan Karlsson
  • Markus berättar att den maximala hastigheten på aggregaten är nog uppnådd, då föraren måste hinna med att kvalitetsbedöma och aptera träden rätt för bästa betalning av stockarna.Foto: Morgan Karlsson

Bland de största markägarna i landet

Med sina 16.500 hektar produktiv skogsmark placerar sig skogsförvaltningsföretaget från Åtvidaberg, Baroniet Adelswärd, bland de större privata markägarna i landet. Årligen gallras 25 000 kubikmeter och 50 000 slutavverkas. Företaget har fyra inriktningar, där skogsbruket står för 80 procent av den årliga omsättningen.

Under tidiga år köptes fler och fler marker samman och sedan 1782 har fideikommissen ägts av flera generationer i familjen Adelswärd. Nuvarande ägare är Gustaf Adelswärd och är nu tionde generationen på ägorna. Deras inriktningar sträcker sig inom skogsbruk, ett omfattande jordbruk, fastighetsförvaltning samt jakt och fiske.

Bra virkesmarknad

– Som de flesta andra större skogsägare är vi certifierade via FSC och PEFC, vilket innebär att skogen aktivt brukas för produktion med hänsyn till natur- och kulturvärden, friluftsliv och de som arbetar i skogen, berättar Jonas Nilsson, företagets VD som ansvarar för hela verksamheten sedan sju år tillbaka. Vår trädslagsfördelning är 43 procent tall, 41 procent gran och 16 procent löv.

– Satsningen med egenkontrakterad gallringsentreprenör fungerar mycket bra och då vi använder oss av ett treårigt avtal så bygger det på ett stort ömsesidigt förtroende och de som utövar arbetet lär känna våra marker väl. Årligen gallrar vi 25.000 kubikmeter och slutavverkar 50.000 kubikmeter vilket till stor del säljs som rotpost, förklarar Nilsson

Huvudparten av skogsråvaran säljs till Södra och Jonas förklarar vidare att han tycker att virkesmarknaden fungerar bra trots att timmerpriset har varit lite lägre under några år i jämfört med priset för massaveden som har stått stilla. Han kommer också in på den forskning kring användning av träfibrer vilket han tycker är intressant att följa.

Godkänd utnyttjandegrad

– US-Dollarn påverkar virkespriset mycket, men samtidigt som man hela tiden önskar sig det högsta priset för råvaran måste man ju även tänka på att nästa steg i kedjan också ska fungera. menar Jonas.

På trakten som vår tidning besöker befinner sig just nu den kontrakterade gallringsentreprenören ESON Skogshantering. Markus Eriksson som äger gallringsskördaren visar upp sin maskin, en Komatsu 901 från 2016. En maskin han är mycket nöjd med.

– Maskinen som går i två skift har samlat på sig 3000 maskintimmar under detta år. En godkänd utnyttjandegrad som visar att Komatsu har lyckats med sin utveckling av skogsbruksmaskiner, förklarar Markus. En annan sak som vi uppskattar är ju den förbättrade förarmiljön samt ett mycket påkostat och väl fungerade datasystem som finns i maskinen. Vi har även via Skogsforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, nyligen monterat en GPS-givare på hytten av skördaren där allt vi gör blir noga dokumenterat. Via detta får man exakta uppgifter om stickvägsareal samt uttaget i gallringsbeståndet samt beståndens övre höjd. Vidare kan man även se var varje träd taget ur sitt bestånd.

Stormarna

GPS-systemet lagrar även körvägarna som skördaren gör vilket sedan skickas över till skotaren så denne får en bra överblick av trakten och lättare kan planera sin körning, vilket också är väldigt bra för skördarföraren som enkelt ser beståndsgränser och att alla hörn blir genomgallrade. Programmet Kartsmart som teamet också använder visar en god översyn av skogsbruksplanen, åtgärdslistan samt beståndsnummer, både i datorn och i telefonen.

Diskussionen kommer även in på stormarnas härjningar genom de senaste åren. Efter Gudrun-stormen fick 60.000 m3fub upparbetas på markerna och stormen Per blåste ner ytterligare 50.000 m3fub. Gallringsteamet menar på att skogsbestånden läkt bra och att stamantalet jämnat ut sig väl. Däremot ser de bekymmer med de toppbrott som de hårda vintrarna under 2011 och 2012 förde med sig, mestadels i nordslänter och dalgångar.