• Bertith Svensk ser till så att alla etiketter hamnar på rätt ställe. Det ska gå att spåra blodet ifall sjukhussmittor sprids och liknande. Foto: Julia Kimell
  • Malin Gustavsson är en van blodgivare och tycker inte att ens sticket är obehagligt. Här klämmer hon till en boll för att få synligare ådror innan tappningen. Foto: Julia Kimell
  • Enisa Deumic som är blodgivarsamordnare på Blodtappen tar gärna emot nya blodgivare. Ett enkelt sätt att bli hjälte och rädd liv. Foto: Julia Kimell

Blodgivaren kan rädda upp till tre liv på 30 minuter

Den som drömmer om att bli hjälte och rädda liv gör det enklast genom att bli blodgivare. Det kan man göra både på blodcentralen eller blodbussen som har drop-in.

– Utan blodgivning skulle inte modern sjukvård fungera, vi är beroende av våra blodgivare; de gör jättenytta! Funderar man på att bli blodgivare ska man inte tveka, det är ett av de enklaste sätten att bli hjälte på. Man blir glad av att veta att man hjälpt en medmänniska, säger Enisa Deumic som är kommunikatör och blodgivarsamordnare på Blodtappen.

Blodtappen på Storgatan i centrala Linköping är en del av landstinget i Östergötland. De har verksamhet över hela länet och blodbussen är viktig för att få in blod som behövs.

Givaren får fylla i en hälsodeklaration, och därefter följer ett samtal för att se om det finns några hinder för blodgivning. Man behöver ha id-handling och vara skriven i Sverige. Man ligger på en brits i ”tapp-rummet” i 5-10 minuter medan blodet tappas. Efteråt vilar man på britsen ett tag innan man går och fikar – ett sätt för personalen att hålla uppsikt att allt känns bra innan givaren går.

Livsnödvändigt

Hela besöket tar bara en halvtimme och de 4,5 dl blod som tappas kan rädda livet på upp till tre personer. För blod behövs. Vid olyckor, operationer, förlossningar och mycket annat på sjukhuset. Vissa patienter har sjukdomar som innebär att de behöver regelbundna blodtransfusioner för att leva ett normalt liv.

Berith Svensk är biomedicinsk analytiker. Hon märker upp blodpåsarna och provrören med nummeretiketter. Efter att blodgivningen är avslutad skickas dessa till sjukhuset för att komponentberedas och smittotestas. Ett dygn efter besöket kan påsarna användas och alla blodtyper behövs. 0- kan ge åt alla men det är A+ som går åt mest.

Varje morgon kollar man upp behoven, och det finns staplar på nätet där vem som helst kan se åtgången.

– Allting används. Vi har hög åtgång på blod, så trots att det är en färskvara som håller bara sex veckor blir det aldrig någon överproduktion. Hela 95-96 procent av blodet går direkt till patient.

Tar det piano

Malin Gustavsson har lagt sig till rätta på britsen. Sköterskan frågar vilken arm som hon ska sticka i. Malin tycker inte det känns något speciellt under tappningen och ligger lugnt medan de 450 millilitrarna flödar ut. Blodpåsen ligger på en vagga och blandas som piper till när blodpåsen är fylld och blodgivningen avslutad.

– Det är femte gången jag ger blod nu, och jag har aldrig haft några problem. Det är förstås viktigt att äta och dricka efteråt och inte anstränga sig alltför mycket. Lite tröttare blir man, men jag som är frisk delar gärna med mig, säger hon, och berättar att hennes morbror som har överskott på järn till och med mår bra av att tappa blod.

Väljer intervall

Det är vanligt bland idrottare som i högre grad behöver sitt blod för att kunna prestera maximalt, att bara ge blod en gång om året under lågsäsong, ”mellan de stora loppen”. Den som är osäker och kanske spruträdd kan komma in och testa och se om man vill fortsätta.

– Vissa ser det som en liten hälsokoll. Sedan är det vissa som har för tunna blodkärl för att kunna få upp det flöde som krävs för att kunna tappa blodet, och jag är en av dem, erkänner Enisa Deumic, som hoppas på att en dag kunna ge blod hon också. Men till dess gör hon vad hon kan för att få ut budskapet om den livsviktiga blodgivningen till Östergötlands invånare.

Fakta Blodgivning

Blodbussen gör regelbundna stopp nära dig. Det finns också två fasta lokaler: Blodtappen på Storgatan 32 och på Saab.

Vi har 17 600 aktiva blodgivare i Östergötland som årligen förser länets sjukvård med 21 500 påsar blod. Varje vecka tappas 400-500 påsar blod och man behöver vänta 16 veckor mellan givningarna om man är kvinna och 12 veckor om man är man.

Blodtappen behöver rekrytera 2 000 nya blodgivare varje år.

Givarna brukar vara mellan 18 och 60 år. De är friska och väger minst 50 kilo.

Alla regler och svar på många frågor kring blodgivning kan man hitta på geblod.nu