• Intresserade ögon följer planteringen på nära håll. Snart är det deras tur. Foto: Julia Kimell
  • Stadsträdgårdsmästaren Lotta Johansson berättar för Ebba Palmér och ett par barn hur djupt körsbärsfröet bör sås. Foto: Julia Kimell
  • Planteringen symboliserar hopp och värme för drabbade och dagens humanitära frågor. Foto: Julia Kimell
  • Muharrem Demirok och naturkunskapsläraren Knut Eriksson ville också plantera. Foto: Julia Kimell
  • Krukorna ska sedan föras till växthuset där plantorna drivs upp. Foto: Julia Kimell
  • En varm lägereld stod i centrum. Foto: Julia Kimell

De ger frön från Hiroshima nytt liv

Fyra sorters frön med uursprung från moderplantor som överlevde atombombningen i Hiroshima den 6 augusti 1945 har nu satts i linköpinsk jord. Stadsträdgårdsmästaren Lotta Johansson och Muharrem Demirok var några av de som såg att det fick rätt till.

Naturcentrum i Trädgårdsföreningen fylldes av barn och ungdomar som värmde sig i lägerelden med varm choklad och bulle innan det var dags att låta fröna slå rot i linköpingsmyllan. Med eller utan grodd, alla frön hanterades lika varsamt.

Namn på taggen

Ebba Palmér från Björkö fria gymnasium flankerades av några förskolebarn, då små små körsbärsfrön sattes i jorden. Först ett litet hål innan jorden östes på och klappades till. Var och en fick skriva sitt namn på en skylt tillsammans med fröets namn. Muharrem Demirok smög fram och tyckte det var hans tur.

– Nu vill jag plantera, Lotta, säger han, och sätter fart.

Ett par fukthållare planteras också ner, och sedan ska krukorna till Trädgårdsföreningens växthus där de ska drivas upp.

– Det går jättebra i dag, vi har en stor samling barn här i dag och naturligtvis ska de få varsitt exemplar hem till sina gårdar också. Andra exemplar kan hamna på minneslundar och skolor som jobbar med humanitära frågor, berättar Lotta Johansson.

Sedan finns det möjlighet att följa frönas väg på nära håll i växthuset.

Kusinen i Linköping

Det speciella med dessa frön var att ingen efter bombningen trodde att någon vegetation kunde växa i området på 75 år. Men mirakulöst nog har man hittat 170 hibakuträd, alltså atombomböverlevande träd, i området.

Initiativet till att sprida plantorna kommer från Nassrine Azimi, överinspektör vid Förenta Nationernas Institut för utbildning och forskning (UNITAR) i Hiroshima. Hennes kusin Kourosh Lotfi, läkare på Universitetssjukhuset i Linköping, tog kontakt med kommunen och föreslog ett samarbete.