• Marie-Thérèse Öfverström och Lisa Alsén Björneke hoppas de lever som de lär– och tar tag i uppgiften direkt. Foto: Julia Kimell

De ger kurs i att sluta skjuta upp

Alla känner väl igen sig. Du har den där stora uppgiften framför dig som känns så motig och svårgenomförbar att du börjar göra något annat i stället. Du flyr, och börjar i stället diska, hänga upp gardiner eller fastna framför sociala medier. Prokrastinering, det vill säga uppskjutande, är ett ord som angår och beskriver många.

Bland studenterna på Linköpings universitet är det många som är perfektionister och vill skriva den perfekta rapporten, men bara att få ner rubriken känns som att bestiga Kilimanjaro. Men man behöver inte krångla till det. Det får studenterna som går workshoppen eller kursen i prokrastinering lära sig.

Lisa Alsén Björneke och Marie-Thérèse Öfverström är båda kuratorer på Studenthälsan på universitetet. De märker att en del av studenters ohälsa beror på detta uppskjutande.

– Det finns studenter som inte får studierna att funka när de konfronteras med saker de inte kan. I arbetslivet har vi ramar, men på universitetet får man ta ställning själv och vara sin egen chef. Många gånger är man rädd att misslyckas, och låter sig därför distraheras av annat, säger de.

Svårare än gymnasiet

Lisa och Marie-Thérèse får bra gehör av workshopparna. Många inser att på gymnasiet flöt allt på lätt. Det gick att göra läxan kvällen innan, men på universitet är uppgifterna mer komplexa och tidskrävande.

– Det gäller att dela upp uppgiften i delmål. Sedan kan det funka att köra i femminutersperioder för att få en förståelse i hur det känns. Då kanske man börjar strukturera och stryka under ord – en god hjälp på vägen, och plötsligt känns inte tio minuter till som någon match. Många undviker igångstartandet och får mer och mer obehag ju längre de väntar.

Ett ord som kommer fram i föreläsningarna som sker i små grupprum är ”ångestkurvan”. Där det gäller att hålla ut, för då blir du mindre sårbar. Det må vara väldigt skönt att fly från ångesten och göra annat för stunden men på lång sikt är pang på det bästa. Belöningen kan man ta efteråt i stället.

– Vi blir kidnappade av hotet. Det här kan illustreras med en ryggsäck. Det är tungt att hålla den ifrån sig men sätter du den på ryggen nära dig blir det lättare och du har händerna fria.

Plugg på biblioteket

De flesta av oss har också klart för sig när och hur man får mest studiero. Ju färre distraktioner desto bättre. Kanske du ska ta dig till skolan och biblioteket för att inte riskera snegla på tvätthögen? Sedan har vi förstås bättre och sämre dagar, och det gäller att ta vara på förstnämnda.

Prokrastinering gäller livets alla områden. De som har mycket att göra kanske stänger ute sitt sociala liv och låter arbetet ta över. Eller så väntar man för länge med att laga mat och blir trött och hungrig som följd. Många studenter vittnar om att lägenheten sällan är lika noggrant städad som inför en tentaperiod.

– Vi sitter väl alla i samma båt. Man måste bestämma sig att göra det man ska även om det känns jobbigt. Det är ofta knäckande för självbilden om man ständigt låter bli att göra det man tänkt. Då är det ändå viktigt att inse att uppskjutandebeteendet är något du gör, inget som du är.

Se målet

De tipsar också om att fundera varför man studerar. Då kan det bli mer sporrande att göra något för att nå målet.

– Annars blir det mer pennalism av det hela, om man inte inser att studierna leder till något värdefullt. Fråga dig hur du kan hjälpa dig själv och när du är som mest effektiv.

Nästa tillfälle är den 23 oktober i Norrköping. På engelska ges kursen den 17-18 november: ”Can’t study but want to”. Det enda som krävs för deltagande är att man är student, och anmäler sig på Studenthälsans hemsida i tid. Det är givetvis kostnadsfritt och tillfällena består av diskussion och övningar.

– Vi vet av erfarenhet och av utvärderingar att det är nyttigt att träffas i grupp på det här sättet. Det är lättare för de flesta jämfört med att ta steget att komma hit individuellt.