• Tove Olai och Amalia Eriksson går skogsutbildning på Naturbruksgymnasiet i Vreta. Tove gillar att köra skogsmaskin medan Amalia gärna hanterar motorsågen. Foto: Leif Larsson
  •  Amalia Eriksson med motorsågen i högsta hugg. Hon berättar att man även sågar underifrån ibland. Här har hon inte full utrustning på sig och därför är inte heller motorsågen i gång. Foto: Leif Larsson

De jobbar gärna i skogen

En tycker om att använda motorsåg, den andra gillar att köra skogsmaskin. Möt Amalia Eriksson och Tove Olai som går andra året på naturbruksprogrammet med inriktning skog på Vretagymnasiet utanför Linköping.

Arbete med träd och i skog har länge dominerats av män, men sakta men säkert förändras det. Amalia och Tove går i bräschen.

– Det är inget konstigt med att tjejer väljer skogsutbildning, tycker Tove.

Dock är Tove och Amalia de enda tjejerna i en klass på 16 stycken.

– En del tjejer kan nog tro att det är tyngre att arbeta i skogen än det egentligen är och kanske är det många som inte känner till den här utbildningen, inskjuter Amalia.

Skogsutbildning

Amalia kommer från Högsjö i Södermanland, strax norr om Östgötagränsen. Tove är från Österstadstrakten i Motala kommun. Amalia beskriver i grova drag den treåriga skogsutbildningen så här:

– I ettan handlar det om baskunskap, i tvåan om att hantera utrustning och i trean om att välja inriktning.

I trean riktar Amalia in sig på skogsvård och yrket arborist som bland annat använder motorsåg och röjsåg. Tove har siktet inställt på att köra skogsmaskiner.

– Jag gillar motorsåg, det är min grej. När jag för första gången startade en motorsåg och gasade till, då bara: wow! säger Amalia med ett garv.

– När jag började på Vreta var jag inte så intresserad av att köra skogsmaskin, men här har jag blivit det, påpekar Tove.

Bouldering

Amalia har en bakgrund som gör att hon passar för yrket arborist som handlar om att klättra i träd (med selar och spikar i skorna), fälla toppar och grenar innan själva trädet fälls. Det handlar ofta om träd i tätbebyggda områden.

– Som liten klättrade jag mycket i träd och var med om att hugga julgranar. Nu klättrar jag på fritiden, håller på med det som kallas bouldering. Jag trivs i skogen och det är kul att kunna göra något jag tycker om, att läsa om det och förstå hur det fungerar, konstaterar Amalia.

Hon tycker träd är mäktiga och känner sig stolt när hon fällt ett träd så att det faller dit det är tänkt.

– Man gör ett riktskär och har en linje att hålla sig till men ibland kan trädet hamna fel om det exempelvis slår emot ett annat träd. Det går olika fort att såga ner ett träd, en vanlig diameter är 30 centimeter och då kan det ta fem till tio minuter. Har man flyt kan det gå mycket fortare, redogör den blivande arboristen.

Uppväxt på landet

Tove är uppvuxen på landet där pappa var jordbrukare. Hon ville inte gå samma väg men ett praktiskt yrke var målet.

– Jag tycker om att vara ute och skog lät som den bästa utbildningen. Det är en bra kombination att plugga och vara ute och köra i skogen. Jag gjorde rätt val, fastslår Tove.

Hon rattar skotare i skogen, alltså maskinen som lyfter och kör ut timret till ett fordon som ska ta det vidare. Tove lär få jobb när utbildningen är slutförd.

– Jag har hört att det är stor brist på maskinförare. Man vill ju helst rekrytera folk som är utbildade.

Vad har då varit svårast under utbildningen?

– Att lära sig köra maskin, kranrörelserna och att planera körningen i skogen, tycker Tove Olai.

– Det kan vara bökigt att hantera krafterna i stora och tunga maskiner. De kräver ju plats och samtidigt ska man köra så att man förstör marken så lite som möjligt, avrundar Amalia Eriksson som snart tillsammans med Tove Olai jämnar ut könsfördelningen i träd- och skogsarbetet.