• David Wingren sprider kärlek till Linköping. Foto: Privat

Det är kärlek till Linköping

Han heter David Wingren och är låtskrivare och frontfigur i duon Det är kärlek. Linköping är hans hemstad. David är född i Uppsala, uppväxt i Eskilstuna, Rättvik och Nyköping. Han flyttade till Linköping första gången vid tjugo års ålder. Innan Linköping blev hans hem på riktigt han jag bo ett par år i Göteborg.

Under sina år i Linköping har han hunnit bo bland socialfallen, studenterna och pensionärerna på Luftvärnsgatan, med de virkade slipsarna och svarta slokhattarna på Stolplyckan. David har ägt en bostadsrätt i Gottfridsberg och haft barnen till de ekonomiskt begåvade som grannar. Nu bor han i ett hus på en åker längs med Bergsvägen. Hans hem ligger precis på den punkten där asfaltsvägen blir grusväg. När David öppnar sin ytterdörr möts han av lukten från gödsel, nyklippt gräs och E4an. Linköping är en fantastisk stad att bo och verka i om man:

-  Gillar fotboll, innebandy och hockey.

-  Har små barn och älskar att cykla överallt hela tiden.

-  Anser att Thomas Ledin är det bästa som har hänt det svenska kulturlivet.

-  Är ingenjör på Saab.

Om jag skulle försöka sammanfatta Linköping som stad skulle jag göra det genom att peka på att här används ordet speciell som skällsord. Du vet, hon är ju så speciell, menat negativt. Det är synd för det bromsar upp och tvingar ner kreativt beteende. Om jag fick ändra på en enda sak med min stad vore det dess förmåga att ta tillvara och uppskatta de som vågar sticka ut och ta för sig. Nog om kultur och jantelag. Jag älskar dialekten. Jag älskar att det helt saknas kullar. Jag älskar stadsbiblioteket, Länsmuseet och flygvapenmuseet. Jag älskar Skäggetorp och galningarna som bor där. Jag älskar grisböndernas och naturbruksgymnasiets välputsade epa-traktorer. Jag älskar dypölen Roxen alla linköpingsbor svettas och trängs i så fort det blir varmt.

Allsång

– Jag älskar att höra allsång med Hasse Andersson på flera kilometers håll över vetefälten och veta att nu mår Linköpingsbon som allra bäst. Jag älskar hur ICA Maxi fungerar som socialt nav, spottkopp för allas bitterhet och vardagligt centrum. Jag älskar surgubbarna med tax i Vidingsjömotionsspår. Jag älskar huggormarna i Eklandskapen. Jag älskar hur reportrarna på Corren aldrig svarar på mejl eller i telefon. Jag älskar hur dem stavar fel när dem skriver om borttappade katter. Jag kommer antagligen att bo här resten av mitt liv och det ser jag fram emot.