• Det är viktigt att vätskeladda mellan de olika racen. Foto: Tommy Pettersson
  • Dino Beganovic, här tillsammans med racingkollegan Linda Blixt 11 år. Foto: Tommy Pettersson
  • Mamma Mirnesa är ett oerhört viktigt stöd. Foto: Tommy Pettersson
  • Det är viktigt att vätskeladda mellan de olika racen. Foto: Tommy Pettersson
  • Lite kickboard i pausen. Dino är en kille med mycket energi. Foto: Tommy Pettersson
  • Hela familjen Beganovic: Pappa Fikret, lillebror Emir 6 år, Dino själv och mamma Mirnesa. Foto: Tommy Pettersson

Dino Beganovic - ett namn att lägga på minnet

Dino Beganovic kan inte få nog av utmaningar och idrotter. Det är hockey och det är fotboll, men det hjärtat klappar mest för är dock gokart. Nyligen fick han den segrarkrans han länge drömt om, när han vann Sverigekuppen.

– Jag blev så glad att jag tog med mig både kransen och pokalen till skolan sen, säger han.

Dino har blott tio år på nacken men har redan hunnit köra gokart i 3-4 år. Oftast är han yngst i tävlingsklassen och sporras av mer erfarna förare.

– Jag fick komma upp i den här klassen, för raketmotorn på de i förra klassen gick inte så bra.

Mekanikerpappa

Den fyrhjuliga historien börjar med att hans pappa frågade om han ville köra. Han visade formel 1 på teve och Dino blev inspirerad. Och efter ett testvarv på banan var han fast. Men han ville ha mer, och det stavades hockey. Plötsligt var han inte nummer ett längre. Men han hade ändå nytta av hockeyn.

– Jag fick först inte börja, men jag tjatade så himla mycket på mina föräldrar så till slut fick jag spela i alla fall. När det är hockeyträning ställer de ut koner. Då kör jag som en gokart, förklarar Dino.

– Han började lite sent in på hockeysäsongen, så det året blev han jättelångt efter de andra grabbarna, men året efter fick han ett fint stipendium från Reebok där bland annat hans engagemang, höga träningsnävaro och goda uppförande belönades. En sådan tur att han började med inlines ett år innan, berättar Dinos pappa Fikret.

Dessutom fotboll

Sporterna slutar inte där. Han har även tränat fotboll i klubben Kenty. När det är så många sporter på gång är det skönt att redan från start haft sponsorer i karting. Trots att man inte tänkt tävla alls under första året.

Tre stora idrotter alltså. Hinner han med och läxorna?

– Ibland, skojar han. Det går mest bra i matten tycker jag. Mina skolkompisar har tittat på min hemsida, och säger att jag kör jättebra.

– När jag kommer hem tittar jag på teve, sedan spelar jag spel med lillebrorsan. Han säger att jag har lärt honom allt, både i bandy och hockey: det är samma teknik.

Nu är det så nytt med fotbollen, det började han med i somras. Tiderna krockar med gokartstävlingar och hockeyträningar. Det kommer lite i tredje hand, och än så länge är det bra träning.

Hit från Bosnien

Dinos föräldrar var 24 och 19 år när de kom till Sverige, utan att ha någon släkt här sedan innan. I Bosnien hade de inte samma möjligheter att sporta, men mamma var så aktiv man kunde. Två månader innan kriget kom de till Sverige.

– Barnen här i dag i Sverige har många fler möjligheter att sporta. Fikret har tränat boxning, och har sedan alltid gillat racing och formel 1. Det passar så bra för honom att jobba som bilmekaniker på Rejmes.

– Det var faktiskt bara slumpen att han började. Testade och fastnade direkt. En vecka senare köpte vi en gokart. Det har gått jättebra med tanke på att det bara var början. Fyra veckor sedan köpte vi en bättre kart, då gick det ännu snabbare, berättar pappa Fikret som ibland känner att han vill göra det här på heltid. Barnen är bara små en gång och det är klart att man vill vara med och se dem utvecklas.

Familjepusslet

Pappa är mekaniker och mamma är eldsjäl på gokartbanan. Hon är även kioskansvarig vid gokartbanan. För att alla ska trivas i klubben krävs att man ger något för att få något tillbaka.

– Det gäller att planera och pussla ihop vardagen för oss alla fyra. Det går, men man måste ibland avstå saker själv. Det är klart att det är vissa uppoffringar att köra runt. Vi ställer upp för våra barn, men vi är som familj väldigt mycket tillsammans. Vi alla tycker att det är roligt att åka till tävlingar och köra ”kart”, att vara med i föräldrahejarklacken. Vi lever verkligen för det här, säger mamma.

De har köpt en stor bil som både kan inhysa en gokartbil, och en sovplats för hela familjen när de är ute och reser. Något som Dino uppskattar.

– Jag tycker föräldrarna är jättebra och jättesnälla. Och pappa har lärt mig skruva lite på karten för kurvorna och sånt.

Ser upp till brorsan

Lillebror Emir är 6 år. I dag fick han köra gokart för första gången. Han tycker det är jätteroligt och vill köra innebandy och fortsätta med hockey. Storebror Dino är förstås med och hjälper och coachar.

– A, han sa att jag ska vara hans mekaniker i gokart, berättar Dino.

Vad gör du om tio år?

– Jag vill köra formel 1, och om det inte fungerar med det så kör jag hockey i stället, säger han innan det är dags för tävling.

Vi laddar om 2015 med ny satsning och kommer att köra alla stora tävlingar:

Här närmast hägrar MKR-serien med 8 deltävlingar, Prince Carl P. pokal i Lidköping, Göteborgs Stora Pris, Sverige Cup i Linköping, Grande Finale i Kristianstad och SM, och vi önskar honom lycka till!

FAKTA Dino Beganovic

Gör: Satsar stenhårt på gokart, men även hockey och fotboll. Hinner med skolan också.

Ålder: 10 år.

Familj: Mamma Mirnesa, pappa Fikret, lillebror Emir 6 år.

Passion: Karting. Fick licens 2011, kör nu i klassen Junior 60 med en motor på 60 cc.