• Wiaholm fanns även en liten fabrik för framställning av lokträ (del av seldon). I dag inryms Wiaholms Möbelkonservering & Restaurerings-ateljéer i de gamla lokalerna. Foto: Tommy Pettersson
  • De kulturhistoriskt intressant byggnaderna ligger i en underskön och inspirerande natur. Foto: Tommy Pettersson

Ekomuseet i Wiaholm

I Falerum ligger Wiaholm ett av Sveriges många intressanta och vackra ekomuseer. Längs med Storån radas ett antal vackra byggnader upp bredvid varandra. För utgjorde dessa hus stommen i en småskalig industriverksamhet som drevs med hjälp av Storåns vattenkraft.

Många byggnader från denna tid ligger kvar längs ån men idag används de för andra syften nu.

Från 1700-talet

Intill Storån ligger  Wiaholms Garvaregård som har anor från 1740-talet. Den nuvarande garveribyggnaden härrör från mitten av 1800-talet. I rörelsen ingick även skomakeri, färgeri och smedja och annan produktion.

I dag har gårdens ägare Christer Jansson och Martin Wiklander  restaurerat byggnaderna med pietetsfulla händer. Garveriet, som är ett av landets få garverier där man på ursprunglig plats kan följa råhudens förvandling till läder. Stället är numera ett privat museum med visningar för allmänheten.

– Vi köpte fastigheten i början av 1990-talet och vårt stora intresse för kulturhistoria har gjort att vi vill bevara miljön och byggnaderna här, säger Christer Jansson och fortsätter.

– Det var många besökare som kom hit och frågade om stället så vi bestämde oss för att göra något mer av det hela. Nu har vi guidning och  övernattningsmöjligheter bland annat men det är viktigt att man ringer till oss och bokar först.

Vittnar om fornstora dagar

I Falerums nedre industriområde fanns på 1700-talet två kvarnar och en såg och under 1800-talet tillkom Augustenburgs färgeri med vadmalsstamp samt Cederholms kvarn och pappersbruk och under tidigt 1900-tal uppfördes två kraftstationer. Färgeriet ersattes av Falerums tegelbruk som kom att dela sin lerkvarn med Falerums lerkälsfabrik.

På övre industriområdet anlades 1815 Mariedals pappersbruk. I början av 1900-talet tillkom ett spinneri för ullgarn. Spinneriet slog igen portarna 1958 och pappersbruket 1967.