• Ett gäng tågentusiaster hos Risten-Lakviks museijärnväg. Från vänster: Karl-Inge Johansson, Anders Dahl, Lennart Holm, Curt Djurström och Bengt Svanström. Foto: Leif Larsson
  • I vintras köptes detta lok från Storbritannien och döptes till Lakvik. Föreningen förfogar nu över två kördugliga ånglok. Foto: Curt Djurström.
  • Risten-Lakviks museijärnväg har en spårbredd på 600 millimeter. Curt Djurström, Anders Dahl och Lennart Holm visar hur smalt det är. Annat än dagens vanliga spårbredd på 1435 millimeter. Foto: Leif Larsson
  • Passagerarvagn och bromsvagn ingår ekipaget som trafikerar Lakvik-Risten. Foto: Leif Larsson

En skön ånglokstripp i behaglig fart

En tripp på Risten-Lakviks museijärnväg är en skön utflykt med dåtidens fordon. Färden går i behagliga 15 km/h genom fager landsbygd. Den 600 millimeter breda smalspårsbanan är belägen någon mil norr om Åtvidaberg.

Den tågturssugne som hittat till Lakvik bjuds på en två kilometer lång färd med klassiskt rälsdunk i öronen. Ekipaget består av personvagn, bromsvagn och ånglok. Två ånglok används växelvis, ett som föreningen haft sedan tidigare benämnt A Dahl. Dessutom ett som köptes in från England i vintras och som döptes till Lakvik. Man kör också med två vagnar, en av dem helrenoverades sommaren 2013.

Premiären i år är 28 juni och sedan är det trafik varje lördag och söndag fram till 10 augusti. Varje dag är det fem turer.

Blir aldrig färdiga

Första stopp är Rosenhill där en knepig och spektakulär vändningsmanöver gör att tåget kan fortsätta mot Ristens station. Sedan är det repris åt andra hållet. Utfärden tar en dryg halvtimme.

Museiföreningen Risten-Lakviks järnväg bildades på 1970-talet och efter fem års idogt slit vid den gamla nedlagda banvallen var det klart för premiär för tågtrafik. I årtionden har föreningen rustat upp och gjort banan allt längre. Lok och vagnar har införskaffats, byggts om och renoverats. År 1987 fick man stationshus, det som stått i Bersbo. Föreningen har också ordnat stallar för lok och vagnar att bo i.

– Det har varit ett enormt arbete med banan. Vi är inte färdiga än, och det blir vi nog heller aldrig, konstaterar Curt Djurström, ordförande i museiföreningen Risten-Lakviks järnväg.

I dag är järnvägen en fungerande turistattraktion

– Det var nytt besöksrekord förra sommaren på runt 1 000 personer, berättar Curt och hoppas förstås på ännu fler i år.

– Mycket barnfamiljer här runtomkring besöker oss men det kommer även entusiaster från hela Sverige och andra länder. Att vi kör med ånglok gör att folk blir intresserade, säger ordföranden.

Kan ta ett sjöbad

Den som vill ha ut mer av resan än vacker natur i blickfånget kan stanna och bada i sjön Risten och ta ett senare tåg tillbaka. Föreningen ordnar med fikakorgar och den kan bland annat innehålla den klassiska rallarmackan. Rallarna hade fläsk på sina, hos Risten-Lakvik är det korv som gäller.

Att de gamla fordonen lever kvar är en museal insats av föreningen som i lika hög grad månar om att vagnar och lok är i trafik. Hela järnvägspaketet i Lakvik kan dessutom vara en historielektion för besökarna.

– Många vet nog inte, eller har glömt bort, att lok och vagnar förr i tiden ofta användes både i industrier, på bruk och i många andra verksamheter, berättar Lennart Holm, medlem i föreningen.

I framtiden någon gång bli tågtrippen ännu längre. Målet är att bygga bana på de ytterligare 1,5 kilometer banvall som föreningen har. Slutmålet heter Torpängen.