• Borgmästare Helena Balthammar är på plats för att inviga den finska utställningen, på självständighetsdagen, 6 december, i Linköpings stadsbibliotek. Foto: Anders Lindkvist
  • Anne-Britt Strannerklint är en av fem konstnärer som ställer ut. Hon har återkallat barndomen i sin konst. Foto: Anders Lindkvist
  • Brita Lodén är en av de bibliotikarier som ställer ut aktuell finsk litteratur. Foto: Anders Lindkvist
  • Sin egen tillsammans med föräldrarnas resväskor tillhör de verk, som Anne-Britt Strannerklint ställer ut. Foto: Strannerklint Media

Finskt på biblioteket

Utställningen på Linköpings stadsbibliotek får oss att tänka på hur starkt inslaget av finsk kultur är hos oss i Sverige. Inte bara på hur Finland en gång var en del av Sverige, utan hur vi genom historien ständigt påverkat varandra in till modern tid, genom litteratur, film, musik, arkitektur, konst och konsthantverk. Utställningen finns på plats från och med den 6 december, Finlands självständighetsdag.

Linköpings vänort i Finland är Joensuu och vår Borgmästare Helena Balthammar berättar hur kontakterna kunnat hållas vid liv under åren, genom utbyten inom skolans värld, men också på politisk nivå och tjänstemän emellan.

– Joensuu är en stad ungefärligen lika stor som Linköping. Ett exempel på utbyte är hur man gemensamt studerat stadsplanering i områden som liknar varandra. Hos oss gällde det bland annat nybyggnation utmed Stångån.

Men det finns fler exempel:

– Så sent som i höstas hade vi besök av vår systerort i Kina Guangzhou och passade då på att addera ett kulturprogram, som inkluderar alla våra vänorter i Norden, med syfte att kunna bredda vårt kulturella utbyte med Kina.

Valet att uppmärksamma den finska självständighetsdagen på Linköpings stadsbibliotek, tycker Helena Balthammar är lätt att motivera:

– Biblioteket är öppet för alla; det är en naturlig mötesplats i en demokrati, där det fria ordet är en förutsättning. Genom utställningen av finsk litteratur och konst vill vi poängtera just den aspekten av självständigheten. Det är därför biblioteket passar så bra, säger Helena Balthammar.

Ljusgården

I främre ljusgården på biblioteket samsas konst och konsthantverk med litterära verk, vars upphovspersoner alla har finskt ursprung.

För Brita Lodén, en av de bibliotekarier, som förberett utställningen har det varit en bråd tid. Brita håller två böcker i handen som hon just nu snabbläst.

– Vi har valt att visa upp aktuella böcker. Den tredje som jag läst kan vi tyvärr bara visa omslaget på. Den heter Granitmannen och är skriven av Sirpa Kähkönen och har redan en lång väntelista.

Den handlar om ett ungt finskt par, som efter den ryska revolutionen beger sig till den nybildade sovjetstaten för att hjälpa till med uppbyggnadsarbetet. Året är 1922 och efter många strapatser kommer de fram till det land som de trodde skulle bli ett paradis. Trots allt slit och all idealism blev det inte så.

Många av de böcker som ställs ut är en nyttig lektion i hur levnadsförhållandena har skiljt sig åt mellan Finland och Sverige. Brita Lodén som ursprungligen är från Dalarna, minns många av de familjer som flyttade till Sverige på 60-talet i hennes hemtrakt.

– Hälften av barnen i min klass var från Finland. Hon citerar ett uttryck som hon lärde sig av barnen: "Ryssland är vår syster, Sverige vår vän. Syskon väljer man inte."

Konst och konsthantverk

I mitten av Ljusgården finns de fem konstnärerna med sina verk. En av dem är Anne-Britt Strannerklint, född i Norrköping av finska föräldrar.

– De kom hit i mitten av 50-talet och var anställda i textilindustrin. Jag minns hur de ständigt arbetade och hur jag hamnade på daghem redan innan jag fyllt ett år. Där fick jag rita hur mycket jag ville. Att jag så småningom ville ägna mig åt konstnärligt skapande var helt främmande för dem, de såg en framtid för mig inom vården.

På senare år har Anne-Britt Strannerklint ägnat mycket tid åt att blicka tillbaka på sin egen historia. Resväskor var en stor del av hennes barndom. I kollagen, som hon bearbetat utifrån gamla familjefoton, ser man en liten flicka i fin klänning ute i blåbärsskogen.

– Mina släktingar i Finland trodde att jag levde som en prinsessa. Det var viktigt att visa att det gått bra för oss, berättar Anne-Britt Strannerklint.

 

Finlands självständighetsdag

Den 6 december, firas som landets nationaldag, till minne av frigörelsen från Ryssland 1917.

Stora grupper finsktalande har under historien flyttat till Sverige. Under 1600- och 1700-talen, var det främst till de så kallade finnbygderna i Värmland, senare under 1960 - 70, främst till verkstadsindustrier i mellansverige.

Finland var en del av Sverige fram till 1809 och svenska är ett av Finlands nationella språk.

Utställningen har gjorts i samverkan mellan Linköpings stadsbibliotek, Linköpings kommun, Östgöta Konstförening och Region Östergötland. Utställningen är planerad att pågå i två veckor.