• Ordföranden i partidistriktet Lena Micko tror starkt på Gabelic. Foto: Tommy Pettersson

Gabelic på väg till Europaparlamentet

Val till Europaparlamentet hålls var femte år och nästa gång kommer valet att äga rum i alla EU-länder den 22-25 maj 2014. I Sverige hålls valet den 25 maj.

Nu gör socialdemokraten Aleksander Gabelic lite av en comeback genom att partiet i Östergötland nominerar honom till Europaparlamentet.

Aleksander är 48 år, utbildad jurist och har en lång och bred erfarenhet både nationellt och internationellt. Under förra mandatperioden var han riksdagsledamot och ledamot av miljöutskottet. Sedan 2000 är Aleksander ordförande för Svenska FN-förbundet.

Sverige i EU

Sverige har en hel del att gå före med. Tidigare Socialdemokratiska europaparlamentariker har gjort mycket viktigt jobb och jag vill fortsätta arbeta i den andan.

– Det är väldigt roligt att få Socialdemokraterna i Östergötlands nominering. Jag är riktigt taggad för den kommande valrörelsen, och sedan uppdraget i Europaparlamentet, säger Aleksander Gabelic i en kommentar.

Jordbruksfrågan viktig

Aleksander har gjort sig känd, vid sidan om FN-uppdraget, för sitt intresse för miljöteknikföretag och kommunernas utmaningar i klimatarbetet. På så vis förenar han det lokala med det globala. Gabelic pratar gärna om vikten att arbeta för mänskliga rättigheter och för ett tolerant Europa, särskilt nu i finanskrisens spår då intoleranta och populistiska vindar blåser.

Ett viktigt område är att människor ska kunna röra sig fritt och arbeta var man vill i Europa. Men när människor väljer att arbeta i ett annat EU-land ska de garanteras lika arbetsvillkor som sina inhemska kollegor. På så vis får vi goda lokala konkurrensvillkor på arbetsmarknaden.

– En gemensam europeisk arbetsmarknad får aldrig användas för att pressa lönerna nedåt eller försämra möjligheterna att teckna kollektivavtal. För mig, och för alla andra socialdemokrater, är det en självklarhet att vi ska ha en gemensam arbetsmarknad som konkurrerar med kunskap - inte med låga löner och otrygga arbetsvillkor säger Aleksander med eftertryck.

– Att jordbruksstödet som nu slukar cirka en tredjedel av EU-budgeten är orimligt och en stor felprioritering. Pengarna måste istället satsas på forskning, infrastruktur och andra åtgärder som kan trygga tillväxt och jobb.