• Marit gillar kor, korna gillar Marit. Foto: Patrik Ekström
  • En krama en gris kan vara bra för själen. Foto: Patrik Ekström

Griskramar och EU-politik

Den folkpartistiska EU-politikern Marit Paulsen besökte i veckan som gick lantbruksgymnasiet Vreta Skolan. För att prata politik, livsmedel och att krama en gris såklart.

Hon vänder sig nog inte mot att kallas folkkär, om nu en politiker kan bli det under sin livstid, men Marit Paulsen, som gått från att ha varit Socialdemokrat och Miljöpartist, svär som en sjöbuse och värnar om djur, natur och lantbruk, är enkel, rakt på sak och attans rolig.

Fransk kärring

– Jag är inte en sådan där charmig fransk kärring man ser på tv, säger hon direkt och spänner ögonen i mig så man nästan rycker till för att hon låter mera bestämd än en hel arme med generaler. Sedan visar det sig att hon precis det. Charmig alltså. Men det är inte för att charma pressmurvlar hon besöker länet utan hon har självklart en agenda. Främst handlar det om tre saker och det är exporten inom EU, djurhållningen och mångfalden inom jordbruket.

Öka exporten till EU

– Vi måste öka vår export gentemot EU. Ökar vi den med 1 procent så innebär det in ökad inkomst till stadskassan på 18 till 19 miljarder. Det låter inte mycket med en procent men det skulle alltså göra ge ett rejält tillskott. Annars har jag som mission att verka för en bättre djurhållning och ett antibiotikafritt jordbruk. Vi i Sverige använder minst antibiotika inom lantbruket och i djurhållningen i hela världen och det ska vi fortsätta med, slår Marit fast med bestämdhet i blick och i ord. Hon berättar att hela 50 procent av all den antibiotika går till djuren inom lantbruket. En förbluffande hög siffra anser Marit.

Sänka sig till Danmarks nivå

– Våra lantbrukare i Sverige klagar ofta över att de har så höga krav på djurhållningen i sina lantbruk. Jag förstår dem samtidigt så ska vi vara rädda om de system vi jobbat upp här i landet. Vi skulle ju kunna sänka våra krav till, låt säga, Danmarks nivå men då är det väl betydligt mycket bättre att de höjer sig till vår tycker i alla fall jag. Sedan brinner jag även för den biologiska mångfalden inom jordbruket. En kålrot är inte bara en kålrot utan det finns många olika varianter. Det finns även i runda tal 600 olika sorters potatis och det är nödvändigt att bevara den biologiska mångfalden av många skäl. Bland annat så passar ju inte alla typer av gröda i alla jordar och på alla ställen, förklarar Marit Paulsen vidare och passar på att ge det här med ekologiskt en känga och kalla det för strunt medan hon anser att allt ska vara närproducerat i så stor utsträckning som det bara går.