Kan ingen säga var vi är? Javisst var det Skänninge!

En ort som får besökaren att svindla inför tidsperspektiven och den rika historien. Den ”krökta” stadsplanen framhäver medeltidens vindlande gatunät och den låga bebyggelsen understryker den väldiga kyrkans proportioner. Det är inte för inte som Skänninge valt ”Den lilla staden med de stora minnena”, som sin slogan.

Som i så många andra äldre städer är det främst kyrka och handel som förklarar dess tillkomst och blomstringstid. Storhetstiden för Skänninge infaller definitivt under medeltiden. Vårfrukyrkan, som är helgad åt Maria började byggas under det sena 1200-talet och stod färdig år 1306.

Från 1300-talet

Skänninges stadsvapen markerar ytterligare bindningen till jungfru Maria och motivet återfinns i ett sigill från från 1300-talet. Stadens namn har dock ingen religiös anknytning. Namnet kommer från ”Skena ström”, som besrivs som ytterst bångstyrig och vars vattenmassor vid snösmältningen kunde nå ända fram till stadens murar. Det råder ingen tvekan om att staden tillhör de äldsta i Sverige och ingen annan stad kan heller uppvisa äldre stadsprivilegiebrev än Skänninge, underskrivna 1529 av Gustav Vasa.

Idag upplever Skänninge en renässans med städer som Motala, Mjölby och Linköping inom bekvämt pendelavstånd. Sedan april 2013 möjliggör dubbelspåren mellan Motala och Mjölby frekvent pendeltågstrafik, vilket också märks i ett ökat tryck på bostadsmarknaden.

Från medeltiden

Skänninge är för oss östgötar mest känd för sin marknad, sin jätte på torget,Ture Lång och Vårfrukyrkan. Alla går att härleda till medeltiden, då det tyska inflytandet var dominerande och Hansans makt kunde sträcka sig ända hit. Också stadshotellet kan med litet god vilja räknas hit, byggd som den är på resterna av Skänninges medeltida rådhus. Alla är de medeltida tidsmarkörer, där torget utgjorde centrum och där handeln sågs så betydelsefull att den skyddades av den för tillfället rådande makten, det kunde vara konungen, en feodalherre eller kyrkan. Torgets status markerades ofta i Europa av de så kallade Rolandsstoderna, förknippade med Hansastäderna.

Reformationen

I Skänninge, som hade starka förbindelser med Hansan, restes Ture Lång, så väldig i sin längd att en samtida besökare skriver om honom: ”Ty war Ture lång så högt att en stor karl näppast rekte till Taskan hans”. Den moderna efterföljaren som idag står på torget restes 1989.

Reformationen innebar att kyrkan förlorade mycket av sin makt och Skänninge föll tillbaka. Redan tidigare hade Vadstena ryckt till sig initiativet och expanderade på Skänninge bekostnad. Hur det kommer att gå i framtiden är en öppen fråga.

En ny plats, men var?

Ska man beskriva en plats i Östergötland, räcker det inte med runstenar, kloster, kungar och drottningar, för de har alla i sin historia. Men kanske kan ett tryckeri från Biskop Brasks dagar ge en viss vägledning, eller hur staden, som redan tidigare visat musklerna i konkurrens med Stockholm, under en tid fick överta rollen som stapelstad, efter danska truppers härjningar. Landhöjningen omöjlggjorde så småningom uppgiften som hamnstad och Norrköping fick ta över. Var befinner vi oss? Skicka ditt svar redan denna vecka till tavling@linkopingsposten.se