• Javisst var det Söderköping. Foto: Tommy Pettersson

Kan ingen säga var vi är?

Javisst var det Söderköping!

Här har Madicken setts vingla fram på en alltför stor cykel och det är bara en i raden av filminspelningar som gjorts i Söderköping. Det bjuds på otaliga filmiska miljöer i denna stad, som bevarat sin rötter från medeltiden. Filmen ”Göta Kanal” tog naturligtvis tacksamt vara på detta i sin färd mot Göteborg, liksom den tyska långköraren ”Inga Lindström”. Solen skiner och den svenska flaggan vajar i topp, svenskare kan det inte bli - och Söderköping har också förstått att lansera sig som turistmål.

Ser man till befolkningsutvecklingen, har antalet invånare ökat i jämn takt från början av 50-talet, men tycks nu ha planat ut med en siffra på omkring 7 000. Tillväxten under åren är naturligtvis beroende på förbättrade kommunikationer, som gör det enklare att pendla till kringliggande städer och därigenom nå en bredare arbetsmarknad. Boendemiljön i Söderköping är svårslagen och historien förlänar staden sin speciella nimbus.

Kristen har staden varit sedan mitten av 1000-talet, vilket framgår av en runsten från tiden, prydd med ett ”ringkors”. Den återfanns 1965 i Sankt Laurentii kyrka, nog så gammal även den, med sina grundstenar daterade till slutet av 1100-talet. Det här är också tiden då staden växer till sig som handelsstad och blir ett maktcentrum av rang. Till meriterna hör ett franciskanerkloster, ett helgeandshus och ett mynthus. Också en rådsinstitution finns omnämnd från 1200-talet. Det pampiga rådhus som idag pryder torget är av betydligt senare datum, uppfört 1776.

Den svenska historien är fylld av krig, inte minst mot danskarna. Söderköping har också fått sin släng av sleven. År 1577 ockuperade Kristian II staden, men Söderköping klarade sig undan med hjälp av en rejäl lösensumma och drog på sätt och vis en vinstlott, i och med att man fick överta rollen som ledande hamnstad, då Stockholm inte längre kunde fullgöra sin uppgift under den danska belägringen.

Detta var i många avseenden en turbulent tid. Gustav Vasas antagonist, Biskop Brask, anlade här ett tryckeri, men tvingades sedan fly landet efter ”reformationsriksdagen” 1527. Det innebar också slutet för franciskanerklostret. I takt med landhöjningen förlorade sedan Söderköping sin roll som hamnstad, vilken övertogs av Norrköping. Kungar, drottningar, runstenar och kloster förekommer i många östgötska städers historia, men i Söderköping hittar vi dem i övermått.

Som vinnare av resekortet v5 har vi utsett Torsten Heimstrand, Norrköping. Grattis!

En ny plats, men var?

Motala, Åtvidaberg och så denna stad. En plats som med stolthet bär beteckningen bruksort och som är en viktig del av den tidiga industriella utvecklingen i Östergötland, inledningsvis här under holländsk ledning. Beteckningen ”high tech” var på sin plats även för 400 år sedan och man kan undra hur den svenska historien sett ut, om man inte härifrån så framgångsrikt försett oss med kanoner och kulor? Var befinner vi oss?

Skicka ditt svar redan denna vecka till tavling@linkopingsposten.se