Kommunala bolag under luppen

Det finns ungefär 1 700 kommunala bolag i Sverige och en del av dessa finns i grannstaden Norrköping.

En grupp forskare har i en nyligen publicerad rapport undersökt vilka utmaningar som är förknippade med kommunalt ägande av aktiebolag. Studien heter ”Hur styrs och granskas kommunala bolag” och forskarna kommer från Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet. Analyserna bygger främst på en enkätstudie, ett antal intervjuer med ledande partiföreträdare och lekmannarevisorer, samt dokumentstudier.

Bolagen i fokus

I rapportens fokus står en pilotstudie av Norrköpings kommun men de slutsatser som dras är dock allmängiltiga för alla kommuner som äger aktiebolag.

De kommunala bolagen har en viktig samhällsekonomisk roll genom sin höga omsättning och sin roll som arbetsgivare i respektive kommun. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Men tid efter annan ifrågasätts bolagen från fram för allt borgerliga debattörer och politiker. Studien fördjupar därmed underlaget för den nödvändiga diskussionen om hur kommunala bolag fungerar i en marknadsekonomi. Man tar i rapporten upp den centrala frågan om hur kommunerna sköter uppgiften att styra sina bolag och om de verkligen fyller avsedda kommunala ändamål.

– I ljuset av att exempelvis Göteborgs stad nyligen har beslutat sig för att reformera hela sin kommunala bolagsstruktur så är frågan om hur kommunerna förhåller sig till sina kommunala bolag högaktuell. Inte minst för att uppnå ökad öppenhet och effektivare styrning för att bland annat minimera riskerna för korruption och andra oegentligheter, säger Gissur Oacute; Erlingsson som lett forskningsprojektet.

Inga stridsfrågor

I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system men blir styrningen blir mer praktisk och effektiv?

Koncentrationen ger ibland upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande.

I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets; Rådhus AB s styrelse. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen.

För de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Det är denna konflikt som har processats i modern tid och fortsättnings måste hanteras i kommunala bolag.