• Mattias Alenius tar emot 200 000 kronor från Hälsofondens ordförande Mats Hammar. Foto: Kajsa Nilsson
  • Mattias Alenius tar emot 200 000 kronor från Hälsofondens ordförande Mats Hammar. Foto: Kajsa Nilsson
  • Efter forskning på bananflugor vill Mattias Alenius gå vidare för att så småningom kunna hitta medicin för att hjälpa Alzheimersdrabbade patienter. Foto: Kajsa Nilsson
  • Efter forskning på bananflugor vill Mattias Alenius gå vidare för att så småningom kunna hitta medicin för att hjälpa Alzheimersdrabbade patienter. Foto: Kajsa Nilsson

Linköpingsupptäckt viktig i Alzheimersforskningen

Regionala Hälsofonden gav i december 2014 fyra anslag till forskare som är knutna till Linköpings universitet eller Landstinget i Östergötland. Den totala stipendiesumman uppgår till 300 000 kronor, största anslaget får Mattias Alenius med 200 000 kronor till sin Alzheimersforskning.

Övriga stipendiater Christina Eintrei, Henrik Andersson och Åsa Keita får i ordning 40 000 kronor, 30 000 kronor samt 30 000 kronor för sina respektive forskningsprojekt.

Stödja döende celler

Den forskning som Mattias Alenius anslag är ämnat att gå till bygger på en upptäckt som gjordes för tre år sedan. Man har hittills nått framgångar vid tester på bananflugor och nu ska forskargruppen om tre personer se om man kan överföra upptäckten till människor.

– Vår tanke är att man kan stödja överlevnaden hos en döende eller missfunktionell nervcell när den tappar aktivitet. När den tappar aktivitet tappar den också överlevnadssignaler, som vi stör. Frågan är hur mycket av det som egentligen är skälet till neurodegenereringen i till exempel Azheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar, det är det vi vill testa. Vi vill boosta det och se om det räcker för att stödja nervcellernas överlevnad och på så vis kanske kunna stödja den degenererande hjärnan så att den klarar av verksamheten under en längre tid. Det är grundtanken, men vi är ännu i ett tidigt stadium.

Människor som flugor

Att föra över den nya kunskapen för att kunna använda den på människor är ett omfattande arbete och med det ekonomiska tillskottet kan man förhoppningsvis nå resultat.

– Vi har visat att vi kan stödja nervcellsaktivitet på flugor, men om man sen kan göra det på människor får vi se. Det är ett stort steg även om det grundläggande systemet i celler är mer lika än vad man kan tro mellan flugor och människor.

Medicinen används redan

Det Mattias Alenius och hans forskargrupp nu ska undersöka är om man genom mediciner som har funktion på andra sätt kan hjälpa dem framåt i forskningen kring medicinering vid Alzheimers sjukdom.

– Det är en fördel att medicinen redan är godkänd för cancerpatienter, det kortar ner processen trots att det är ett helt nytt användningsområde som hittills är otestat. Om det inte finns patientgodkända mediciner så är det ett väldigt långt steg från tanke till terapeutisk verkan eftersom man först måste ta fram medicin. Från upptäckt till det att medicinen finns på marknaden tar det i genomsnitt 20 år, berättar Mattias Alenius.

Eftersom den tilltänkta medicinen redan finns på marknaden, fast till annat användningsområde, hoppas man vid ett positivt resultat av forskning kunna få ut preparatet på marknaden snabbare än vad det vanligtvis går.

– Vi befinner oss som sagt i ett väldigt tidigt stadium, understryker Mattias Alenius men framhåller att de med anslaget från Hälsofonden får chans att ta steget som de annars skulle ha lagt längre fram i tiden.