• Mellan 2012 och 2015 muddrade man i Valdemarsvik. Foto: Tommy Pettersson
  • Erland Olauson har varit med under hela resans gång. Foto: Tommy Pettersson

LiU rapport om Valdemarsviken

Den miljösanering som skedde mellan åren 2012 och 2015 "Miljöprojekt Valdemarsviken", är en av Sveriges mest omfattande saneringar där sediment förorenat med krom och kvicksilver muddrades bort från botten.

Föroreningarna kom från ett garveri som under åren 1873 och 1960 släppte ut orenat processvatten och stora mängder krom kom då att lagras i sjöbotten.

308 miljoner

Valdemarsviks kommun fick 2010 tillstånd att genomföra en sanering för att minska spridningen av krom ut i Östersjön. Den totala budgeten har varit 308 miljoner kronor där Naturvårdsverket stått för 293 Miljoner och kommunen själva har medfinansierat med 15 miljoner kronor.

Saneringen möttes av motstånd från lokala organisationer och delar av allmänheten på grund av dess påverkan på miljön. Mot den bakgrunden föddes idén till ett forskningsprojekt, som fokuserat på medborgarnas attityder till kommunen och saneringsprojektet.

Det lokala motståndet minskade under saneringsarbetets gång, inte minst tack vare informationsinsatser gjorda av Valdemarsviks kommun. Det visar en färsk rapport skriven av forskaren Dick Magnusson och som ges ut av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet.

– Projektet har varit intressant utifrån flera olika perspektiv. Främst med tanke på dess storlek i en mindre svensk kommun men just det faktum att allmänheten engagerade sig så tydligt i frågan gjorde oss intresserade för hur attityder kan förändras. Att kunna genomföra två enkäter, före och efter genomförd muddring, har gett oss en unik bild över attitydförändringar, säger Dick Magnusson.

Kommunens roll viktig

Forskningsresultatet visar att ett projekt av det här slaget kan påverka medborgares attityder till kommunen och det faktum att projektet i Valdemarsvik genomförts utan större missöden har stillat en del av den oro som fanns före projektet. Kommunens informationsinsatser bedöms haft betydelse för attitydförändringen, där det för projektet uppförda infocentrumet i Sjöhuset var en lyckad satsning.

– Det stora värdet i projektgenomförandet är förstås saneringen av Valdemarsviken, men studien visar att kommunen också har lyckats åstadkomma en attitydpåverkan till det positiva. För oss är det också en förtroendefråga: att vi lyckats kommunicera kring ganska komplicerade frågor och gjort det begripligt för medborgarna. Våra politiker och tjänstemän har visat på både öppenhet och vilja att prata om projektet och skapat forum där många kommer till tals, säger Erland Olauson, kommunstyrelsens ordförande i Valdemarsvik.