• Peter Borring, ordförande i östgöta-LRF, har många synpunkter och insikter och matens ursprung och varför svenskt är bäst. Foto: Leif Larsson

LRF-bossen vill se mer svensk mat

Matens ursprung är en ständigt aktuell fråga med många delmoment. Peter Borring, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, i Östergötland, ger här sin syn på några av infallsvinklarna. Han pekar på hälsofördelar med svensk mat, trendbrott i konsumentval och vägar till högre kvalitet på skolmat.

Just offentligt upphandlad mat handlar det om när Peter Borring medverkar på Vretagymnasiet 27 oktober. Under rubriken Hur stor roll spelar matens ursprung? för han en dialog med med bönder, skolpersonal och andra involverade i skolmat.

– Upphandlingen kan lätt få ett skevt fokus. Man kontrollerar hur hög procentuell andel som är ekologisk och tävlar med andra kommuner om det. Samtidigt så verkar det inte så viktigt var maten kommer ifrån, påpekar LRF-ordföranden.

Han anser att det offentliga köken ska rikta in sig på svensk mat. Inte minst för att öka den svenska matproduktionen vilket Peter Borring är viktigt av flera skäl.

– Sverige har ett moraliskt ansvar att ha hög matproduktion för att minska avtrycken på andra håll i världen. Det vi konsumerar i Sverige är till 50 procent importerad mat, en av de högsta siffrorna i Europa. Vi ska inte stänga gränserna och vara protektionistiska men jag oroar mig över att vi importerar mycket mat men exporterar förhållandevis väldigt lite. Vi borde kunna exportera mycket mer, klargör han.

Transparens

I skolköken och i andra offentliga kök vill han se svenska råvaror, helst lokalt producerade, och och inte halvfabrikat som kan komma från stora utländska aktörer. Han påpekar att politikerna här har ett stort ansvar. Även här har han flera argument till sin åsikt.

– För de som arbetar i offentliga kök handlar det om yrkesstolthet. Om de får laga maten utifrån råvaror så kan de lägga mer kraft och kunskap i det än om de bara ska värma upp halvfabrikat. Och om man får laga maten så ökar säkert intresset om man vet var den kommer i från. Man bryr sig mer om att göra bra mat för elever och i äldrevården.

En annan viktig aspekt anser Peter Borring är möjligheten att veta var maten är producerad.

– Om en stor aktör levererar maten så blir den anonym till skillnad från om en lantbrukare i Skänninge producerat köttfärsen. Om maten inte är bra kan kökschefen ringa till producenten. Det blir en transparens i hela kedjan och en enklare kontakt mellan producent och konsument. Vilket i sin tur ger högre kvalitet på maten. Dessutom har undersökningar och erfarenhet från skolkök visat att vällagad mat ger mindre svinn än halvfabrikat.

Paradigmskifte

Även ur hälsosynpunkt är svensk mat i många fall bättre än importerad. Peter Borring förklarar varför:

– Det är mer antibiotika i utländskt kött och det kan finnas multiresistenta bakterier som leder till dödsfall. Det är mycket mindre risk för det i svenskt kött eftersom vi använder antibiotika på ett helt annat sätt. Dessutom är vår salmonellakontroll mycket bättre.

Det här är fördelar som har att göra med omedelbar insjuknande. Även på längre sikt finns svenska plus.

– Vi använder växtskyddsmedel mindre och färre bekämpningsmedel är tillåtna och reglerna hårdare hur de får användas. Det här ger färre främmande ämnen i svensk mat.

LRF-ordföranden har upptäckt ett positivt trendbrott i hur konsumenterna väljer mat. Det handlar om griskött.

– I Sverige väljer sju av tio svenska styckedetaljer när vi köper kött men är inte så noga när det handlar om charkvaror och pålägg. Men nu börjar det ske en ändring. På grund av ryssembargot så är det ett tryck på grispriset men i Sverige har vi lyckats hålla emot bättre än i exempelvis Danmark och Tyskland. Det visar att vi inte bara är beredda att betala mer för den svenska fläskkotletten utan även för andra varor kopplade till gris. Det kan till och med vara ett paradigmskifte på gång. Svenskar frågar helt enkelt mer efter kvalitet även i den bredare konsumtionen, konstaterar Peter Borring.