• Välkommen till teatern! Malin Axelsson präglar Ung scen/öst med sitt samhällsengagemang och influenser från bland annat interaktiv show. Foto: Julia Kimell
  • Malin Axelsson präglar Ung scen/öst med sitt samhällsengagemang och influenser från bland annat interaktiv show. Foto: Julia Kimell
  • Precis bakom Malins kontor finns en av byggnadens scener där det alltid tycks vara något på gång. Foto: Julia Kimell
  • Just nu pågår förberedelserna för pjäsen Rose, Rose, Rose. Här ger Malin instruktioner till skådespelarna. Foto: Julia Kimell
  • Malin ger instruktioner till Rose och de två katterna inför kommande föreställning. Foto: Julia Kimell
  • Bild från föreställningen ”Vad ska vi göra”. Foto: Markus Gårder

Malin ger scenen nya uttryck

Malin Axelsson är konstnärlig ledare och enhetschef på Ung scen/öst. Det är alltså hon som ansvarar för teaterns konstnärliga inriktning och innehåll. Just nu pågår förberedelserna för Rose, Rose, Rose som handlar om en flickas upptäcktsfärd i livet. Till våren ges föreställningar av En jobbdröm ute i skolklasser, där begreppet arbete vänds och vrids på.

Det har ändå inte alltid varit självklart att det är den sidan av scenen hon ska stå på.

– Jag är en produkt av 70- och 80-talets kultursatsningar i skolan. När jag gick på lekis fick jag se en pjäs som grep mig djupt. Jag blev besatt av teater och bestämde mig för att jobba med det.

Intresset för skådespeleri fortsatte tills hon insåg att det finns andra yrken. Hon började skriva dramatik. När hon var 19 gick hon en teaterutbildning där hon både fick skriva och regissera. Hon hade funnit sitt kall och som 23-åring började hon utbilda sig till dramatiker vid Dramatiska institutet och frilansade sedan, bland annat som husdramatiker på Unga riks 2005-2008. Sin nuvarande tjänst har hon nu haft i fyra år.

– Det känns verkligen rätt, ett totalt drömjobb! Ända sedan Ung scen/öst startade 2001 har jag tyckt att det är en intressant scen och när detta jobb blev ledigt förstod jag att jag måste söka. Här har jag förstått att jag är ingen dramatiker, jag är en fri konstnär, det går att göra allt! Nästan.

Brutalt uppvaknande

Dagarna kan verkligen variera för den som har sitt kontor bredvid en scen där det händer mycket bakom kulisserna.

– Man får lite perspektiv när man precis lämnat barnet till dagis och det första man hör när man öppnar dörren är en stor atomexplosion. Så kan dagen börja ibland, det är uppfriskande.

Malins största verk hittills är Jösses flickor – Återkomsten. En uppföljare av 70-talets klassiker där hon bearbetade och skrev en andra akt, Stålflikkan. Den fyra timmar långa föreställningen spelades för utsålda hus på Stockholms stadsteaters stora scen.

Ett annat starkt minne är hennes soloföreställning Dirty Dancing på Teater Scenario i Stockholm 2004 där hon utgick från tonårens favoritfilm och gjorde ett performance-framträdande på scenen där hon speglade sig själv och den politiska kulturella världen genom filmen.

– Jag gav mig själv i uppgift att inte le på en hel timme. Det är ganska svårt för en kvinna. Vi är fostrade att le. Det är verkligen speciellt, det vore kul att göra ett solo igen!

Performance ligger någonstans mittemellan teater, dans och kost. Det kan handla om att iscensätta situationer i det offentliga rummet eller att på olika sätt arbeta med scenögonblickets unika här och nu. Malin ser sig inte som en skådespelare när hon står på scen i ett performanceverk, utan är då sig själv.

Samtal och vetenskap

Två stora inspirationskällor för Malin är forskning och samtal med andra människor. Ung scen/öst samarbetar med Linköpings universitet och genusforskaren Anna Lundberg där nya interaktiva former med publik tas fram med stöd av Vetenskapsrådet. Malin regisserade Den magiska cirkeln 2013 och Vad ska vi göra? 2012 - två föreställningar som bygger på att publiken är med och agerar och skapar.

– Till och med affischen är interaktiv, säger Malin och visar upp ett neongult pappersark med rubriken ”Vad ska vi göra? Skriv här. Vad du vill.”.

– Det blir en otrolig logistik på scenen när slumpen får avgöra. Vi snurrade flaskan och drog lappar. Komplicerat, men väldigt kul! Det är så viktigt i konsten, att ha kul. Det finns en klichébild att konstnärer lider i sin konst, och så är det så klart också vissa dagar.

Malin tror det är viktigt att ha en närhet till forskningen – det höjer kvaliteten och kommer publiken till del. Hon tror att samhället vinner på att fler skolor tar sig tid att se teater.

– Pisarapporten visar att det är kris i den svenska skolan, och det ligger nog något i det. Vi spelar ibland med halvtomma salonger trots att skolor får gå gratis. De är pressade av krav på att uppfylla nationella mål och tar sig inte tid för scenkonst och teater. Kultur ska finnas med, men det finns inga riktlinjer, varför det prioriteras bort.

Flygande tefat hägrar

Under våren ska Malin göra efterforskningar i arkivet för UFO-forskning i Norrköping inför skrivandet av en pjäs om det okända inom och utom oss, med premiär hösten 2014.

– Jag tycker att vår tid är alltför styrd av nytta, rationalitet och mätbarhet och intresserar mig just nu mycket för det flummiga, oklara, mystiska, mjuka. Jag drömmer om mer tid för att läsa, skriva och samtala med människor.

 

FAKTA Malin Axelsson

Ålder: 38 år

Yrke: Konstnärlig ledare och enhetschef på Ung scen/öst.

Född: Enskede, Stockholm.

Bor: Linköping sedan 2009.

Familj: Ja.

Intressen: Läser, skriver, tränar, träffar vänner.

Senaste resa: Paris.

Förebild: Amerikanska surrealistiska punkförfattaren Kathy Acker och surrealistiska konstnären Méret Oppenheim. ”Surrealismen är en intensifiering av verkligheten. Att vara väldigt närvarande här och nu. Även drömmar ingår i vår verklighet som pågår dygnet runt.”