• Jonas Eriksson är förbundssekreterare hos Biodlarna. Han pekar på hur viktiga bin är i den ekologiska kedjan. Utan bin försvinner många födoämnen för människor. Foto: Leif Larsson.

Människan behöver bina

Antalet medlemmar i branschorganisationen Biodlarna har i fem år blivit allt fler. Men än finns det utrymme för fler biodlare i Sverige. I Sverige konsumeras 6 000 ton honung per år, hälften produceras inom landets gränser.

– Det finns en potential att växa. Livsmedelskedjorna vill ha svensk honung och Sveriges natur kan bära mycket mer biodlingar, påpekar Jonas Eriksson, förbundssekreterare hos Biodlarna som har sitt högkvarter i Mantorp.

Inom biodling finns i dag både bekymmer och glädjeämnen. Jonas Eriksson berättar här om båda sidorna. Produktionen av honung i Sverige har legat på samma nivå ganska länge. Där finns en del att göra. Däremot så blir det allt fler biodlare.

– I vår organisation är det relativt få som lever bara på biodling. Många har det som hobby. Men antalet medlemmar ökar och siffran för 2013 är 10 500. Vi ökar med 200-300 medlemmar per år. Vi är uppdelade i 25 distrikt och 280 föreningar över hela landet. I Östergötland finns 600 medlemmar, det är ett aktivt distrikt. Ny färsk siffra visar att 40-50 procent av de nya biodlarna är kvinnor. Gubbstämpeln försvinner, redogör Jonas Eriksson.

Dör ut på fyra år

Honungen ger biodlarna betalt. Bra i sig. Men sett ur nationalekonomisk synvinkel är binas pollinering mer betydelsefull. Än mer viktig är att binas existens, både de vilda och de tama.

– Einstein sa att utan bin så dör människan ut på fyra år. Hur sant det är vet jag inte men helt klart har bina stor betydelse för människan, konstaterar Jonas Eriksson.

Utan binas pollinering blir det ingen frukt, inga grönsaker, inga bär. Andra grödor försvinner också. Till viss del kan det räddas med vindpollinering och handpollinering, som görs i Kina, men i långa loppet får bibrist stora konsekvenser.

– Det är ingen kris i dag men det gäller att vara vaksam och uppmärksamma frågan. Jag har hört från flera håll att insekterna blivit färre på senare år. Stämmer det så är det en väckarklocka att ta på allvar, påpekar förbundssekreteraren.

Flera hot

Bina har flera hot hängande över sig. De kan få i sig kemikalier från jordbruket och ensidig odling på stora fält minskar blomningen som bina är beroende av. Även sjukdomar och varroakvalstret, som är biodlarens största oro, är annat som kan vara illa för bina.

– För bin är det gamla odlingslandskapet det optimala, där det blommar olika blommor från tidig vår till hösten.

Binas situation och betydelse blir allt mer känd, både hos allmänhet och myndigheter. Media bevakar också frågan mer nuförtiden. Allt fler inser att bina måste värnas. Därför diskuteras nu olika åtgärder på landsbygden som kan ge flygfäna bra miljö. Mer kantzoner vid åkrar, blommor vid banvallar och varierade odlingar som blommar vid olika tider.

– Bina tillhör en lång biologisk kedja och försvinner de så blir det stora problem, poängterar Jonas Eriksson.

Rädda bina

Fler biodlare är en del av lösningen. Rekryteringen sker ofta lokalt, man känner en biodlare och börjar själv. Organisationen Biodlarna arbetar också för fler biodlare.

– Vi är exempelvis med i Almedalen varje år och även på andra håll. Med parollen rädda bina försöker vi få uppmärksamhet och skapa något som griper tag hos folk. För i grunden handlar binas existens också om vår egen, fastslår Jonas Eriksson som varit förbundssekreterare sedan 2011 och tycker jobbet är både spännande, roligt och omväxlande.