• Mats Hammar utanför US där han vistas under stora delar av arbetsdagen. Foto: Julia Kimell

Nytänkande läkare med koll på motionen

Mats Hammar är läkarprofessorn som om och om igen lyckas väcka nyfikenhet och entusiasm hos de studenter han undervisar. Han har fått Bästa lärare-priset fyra gånger och publicerar sig ofta i internationella tidskrifter. Förmågan att kommunicera är viktigare än vad man kanske kan tro – inte minst för patienternas skull är det viktigt att kunna förklara och få patienten att förstå en behandling eller ett utlåtande.

Men kunskap om kroppen är inte det enda han byggt upp. Han har varit med och förvandlat den gamla idrottshallen på T1-området från renoveringsobjekt till en av Sveriges mest speciella anläggningar för gymnastikträning – något som givetvis krävt stort engagemang av alla inblandade. Men nu kan han njuta av frukten av mödan då han ser fru, barn och barnbarn träna där.

På US forskar Mats om hormoneffekter både hos kvinnor och män, exempelvis påverkan på olika sjukdomar av hormonsvängningar under menstruationscykeln och olika typer av behandlingar vid övergångsbesvär.

Den övriga arbetstiden träffar han patienter och undervisar nya studenter.

Nämnd på världskongress

I sin forskning har han funnit att nästan tre av fyra kvinnor får problem med värmeregleringen i samband med klimakteriet, något som kan kopplas till endorfinnivåerna i hjärnan.

– Det slog mig att endorfinsystemet aktiveras vid träning och kanske skulle kunna lindra övergångsbesvär. Så inledningsvis gjorde jag en spontan enkät med 50-plussare som tränade i vår gymnastikförening. Jag kunde se att de som tränade mer och var mer i form hade färre besvär. När jag berättade om detta vid läkarstämman pratades det sedan plötsligt om forskningen i Dagens Eko och strax efter kom detta att omnämnas vid öppningen av en världskongress. Så i dag står träning med som en första rekommenderad åtgärd vid övergångsbesvär i de flesta länder, berättar han stolt.

– Just nu genomför vi en betydligt djupare studie där vi även också undersöker hur blodfetter, immunsystemet och mängden brunt fett påverkas av träning.

Den som har ett överskott av vitt fett löper risk för att drabbas av åderförkalkning som i sin tur kan leda till blodpropp och hjärtinfarkter. Och fett verkar också öka risken för cancer, medan aktiva personer i större grad har brunt fett och mindre risker.

Linköpingsmodellen

Mats har gjort stor nytta både här och där. Inte bara i hallen och i forskningen, utan också i utbildningssystemet på Hälsouniversitetet.

– När jag själv läste till läkare var pedagogiken omodern. Jag har fått vara med och bidragit lite till den nya pedagogiken som används vid Hälsouniversitetet, som sjösattes 1986. Då var det mycket som ansågs vara radikalt, och en risk för framtida läkarkvalitet, men nu i efterhand har vår modell fått mycket beröm. I princip alla läkarutbildningar i Sverige har tagit efter mer eller mindre av våra metoder.

Mats ansvarade för läkarutbildningen i fyra år. En av de saker som han tyckte var häftigast under den tiden var att utveckla och ge studenter från alla utbildningsprogram möjligheten att jobba tillsammans på en klinisk utbildningsavdelning, naturligtvis med specialtränade handledare bakom.

– Det räcker inte att lära ihop. Man behöver också jobba och träna ihop redan som student. Vi insåg att detta att jobba tillsammans borde man träna på redan under studietiden. Den här modellen har fått efterföljare över hela världen, och arbetssättet beskrivs i artiklar som ”The Linköping model”.

Mats satt i ledningsgruppen för Linköpings universitet och var dekanus för Hälsouniversitetet i 6 år fram till 2011. Han jobbade då hårt för att underlätta samverkan mellan landsting och universitet. Programidén ”Från student till docent” föddes och utvecklades för att ge studenterna en aptitretare för fortsatt forskning och medarbetarna i sjukvården möjligheter att bedriva forskning parallellt med sjukvårdsarbetet.

– En del kliniker och vårdcentraler är utan forskare. Jag ser det som viktigt att ett antal personer gör båda sakerna parallellt; bedriver sjukvård och forskar eller undervisar. Det bästa är att fortsätta så under hela sitt liv.

Gymnastik i blodet

Mats är uppvuxen i en familj där både far och farfar var läkare, så han ”hade inget val”, som han säger lite skämtsamt.

– Jag hamnade tidigt in i simningen och kunde köra 10 pass i veckan, men jag gifte in mig i gymnastiken. Det har präglat mitt liv väldigt mycket.

Han träffade sin fru Benette redan när de var tonåringar, och hon håller fortfarande på med gymnastik, och likaså två av deras tre barn.

– Dottern Malin blev landslagsgymnast och dotterdottern Moa Henriksson har också nått stora framgångar. Jag var med och bar redskap inför passen och insåg att det var ohållbart att plocka fram och tillbaka varenda kväll så jag och en grupp andra jobbade stenhårt i 3 år för att få i ordning T1-hallen. Det eftersatte skötseln av det egna huset så mycket att det blev mycket att ta ifatt med egna huset när T1-hallen var invigd och klar.

Samtidigt delades föreningen och Nikegymnasterna bildades. I dag har föreningen nära 1 000 medlemmar och nästan 100 ledare.

– Benette fick mig att börja motionera i ”gympagrupp”, och nu är jag tillsammans med en kompis inne på 34:e året som ledare av ett cirkel-, styrke- och konditionspass för män. Det allra märkligaste är att vi män gärna kör ungefär samma program från termin till termin. Ändrar vi programmet för mycket blir det myteri bland deltagarna.

Romantik vid poolen

Mats och Benette träffades när Mats var badvakt på Tinnis.

– Hon brukar säga att det var som i Baywatch när jag stod där och spände på läktarna. Men det är ett rent skämt; jag var rätt blyg. Hon var en riktig pärla, och fick syn på mig också, men vi var lite bekanta sedan tidigare eftersom hon gick i min lillebrors klass.

Mats bjöd hem henne när han firade sin student och där någonstans blev de tillsammans – 18 och 16 år gamla. Och har hängt samman sedan dess.

– Det var nästan sensation att man gifte sig på den tiden, det var väldigt enkla bröllop. Sedan dess har vi fått vara delaktiga i tre härliga bröllop för våra barn. Ett på landet med logdans med en av ”gymnasterna” som är präst, som vigselförrättare. Han har både döpt och vigt våra barn, och till och med begravt båda mina föräldrar.

Nu har Mats hur som helst slutat som dekanus och tillbringar en större del med patienter och doktorander samtidigt som han fortfarande undervisar för läkarstudenter och gymnastiserar på eller åker skidor för fullt.

FAKTA: Mats Hammar

Gör: Läkare och professor i obstetrik och gynekologi.

Ålder: 64 år.

Född: I Uppsala, men uppväxt i Linköping sedan han var 9 år.

Bor: En dryg mil utanför Linköping.

Familj: Frun Benette, barnen Malin, Martin och Karl som är vuxna och utflugna och 7 barnbarn mellan 1 och 16 år.

Intressen: Barn och barnbarn, motion, musik, umgänge, lyssna på ljudböcker när jag kör bil, vistas på fritidshuset där det bara är att kliva ner i sjön efter en stund i bastun.

Oväntad talang: Leder en motionsgrupp sedan snart 35 år tillbaka.

Drömresa: Jag gillade Kina men skulle vilja se mer av andra delar av Kina och av Egypten. Vi var i Luxor men besökte inte pyramiderna. En resa längs Nilen vore fantastiskt!

Drivkraft: Att få göra sådant som är roligt och utvecklande, med största möjliga glädje till så många som möjligt. Jag gillar att ändra och förnyas.

Favoritställe i Linköping: T1-hallen som jag varit med och byggt. Där kan jag se barnbarnen och många andra barn och ungdomar träna och känna att jag gjort någon nytta.