• Tunnel eller bro, stickspår eller inte. Det är frågan. Foto: Tommy Pettersson

Ostlänken på bordet

Kommunen kritisk till stickspår

Linköpings kommun bjöd under gårdagen in till ett samtal för att stilla en del av frågorna kring Ostlänken, dess dragning genom kommunen och vad denna kommer att betyda för staden i framtiden. Intresset var stort men svaren ganska få.
Linköpings kommun hade samlat toppolitiker, tjänstemän och andra som är involverade i byggande av Ostlänken. På plats fanns Socialdemokratrenas Lena Micko och Kristina Edlund, Paul Lindvall (Moderaterna), Nils Hillerbrand (Miljöpartiet), Muharrem Demirok (Centern), kommundirektören Joakim Kärnborg, Anna Bertilsson, samhällsbyggnadsdirektör, projektchefen Michael Myhré, Peder Brandt, ekonomidirektör, samt Christer Sjölund, utvecklingsdirektör. Allt detta för att svara på frågor, räta ut eventuella frågetecken och även ge fördjupad kunskap i frågan.

Redovisade yttrande

Kommunen redogjorde även för innehållet i det yttrande som Trafikverket begärt in. Man redovisade även bakgrunden till beslutet om att flytta och bygga nytt resecentrum, samt vilka krav som ställts på ett framtida resecentrum, detta gällde även de faktiska kostnaderna för alternativen att dra järnvägsspåren över eller under jord, samt vilka extra kostnader och svårigheter en sträckning av en höghastighetsbana utmed E4 medför.

– Att det här är ett stort projekt råder inget tvivel om, säger projektchefen Michael Myhré som har en bred erfarenhet av liknade projekt som resecentrumsprojektet i Malmö. Kostnadsbiten har diskuterats och miljarderna står närmast som spön i backen men ingen vill riktigt säga vad dragningen genom Linköping kommer att kosta.

Trettio procent dyrare

– En tunnel blir dock cirka 30 procent dyrare än en bro men då måste man även riva en del byggnader som mycket väl kan vara värda att spara. Med tiden har även en tunnel betalat sig, menar Michael Myhré vidare.

Från Malmskogen till Glyttinge

Linköping är Sveriges femte största kommun och Östgötaregionens motor, menade samtliga personer kring det runda bordet och man vill starkt betona att hela sträckan genom centrala Linköping fram till Glyttinge är en del av Ostlänkenprojektet, i likhet med korridoren i den kompletterande järnvägsutredningen 2014, oavsett om centrala Linköping är med i tillåtlighetsprövningen eller inte.

Det krävs ett nytt resecentrum i Linköping med utökad kapacitet och funktionalitet för att uppnå viktiga ändamål och mål för Ostlänken, bland annat att flytta över transporter från väg och flyg till järnväg, att bidra till regionsförstoring samt att åstadkomma ändamålsenliga och effektiva bytespunkter.

Färdig 2028

Linköpings kommun vill framhålla betydelsen av att avsnittet genom centrala Linköping behandlas skyndsamt och att planläggningen för Ostlänken i sin helhet fortgår enligt tidsplan, det vill säga att Ostlänken är färdigbyggd senast 2028. En tunnellösning i Linköping förbättrar möjligheterna att hålla tidplanen eftersom en sådan lösning har studerats i detalj. Linköpings kommun förordar att Ostlänken och Södra Stambanan går i tunnel från Malmskogen till Glyttinge. En sådan lösning bidrar till att uppfylla Ostlänkens mål samt ger stora nyttor, bland annat, resenärsnyttor, fördelar avseende stadsutveckling, bostadsbyggande, arbetsmarknad och näringslivsutveckling samt miljö- och hälsovinster. Trafikverket och Linköpings kommun är överens om korridorens lokalisering, att stationen ska placeras öster om Stångån, att en tunnellösning är tekniskt genomförbar samt att tunnelalternativet ska studeras vidare. I tillåtlighetsprövningen beslutas om korridorer – inte om lösningar inom korridorerna. Remisshandlingen utgör därför inget hinder för en tunnellösning i Linköping.

En passage för 13 miljarder

Trafikverket och Linköpings kommun är överens om att en passage genom Linköping kostar 9,8–12,4 miljarder kronor oavsett om det är ett ovan- eller ett underjordsalternativ. Enligt kommunens egna beräkningar ger ett underjordsalternativ på samma sträcka en merkostnad på 0,5–1,5 miljarder kronor. De redovisade planskilda korsningarna öster om Linköping har stora nackdelar. Lösningarna är dyra och flera av Ostlänkens miljömål kan inte uppfyllas. Kommunens uppfattning är att de redovisade lösningarna inte ska genomföras.

Kritiska till Sverigeförhandlingen

Linköpings kommun är starkt kritisk till Sverigeförhandlingens alternativ, som innebär höghastighetsjärnväg utmed E4 med stickspår in till centrala Linköping. Kommunen vill också uppmärksamma att det även för detta alternativ är nödvändigt att belysa hur höghastighetsjärnvägen ska anslutas till stambanan.