• Nasim Aghili är regissören bakom den poetiska och samhällsaktuella föreställningen Marken Brinner som spelas på ung scen/öst under hösten. Foto: Fanny Miles
  • Teaterensemblen samlad. Bahareh Razekh Ahmadi, Emil Grudemo El Hayek, Johanna Skobe, Alejandra Goic och Ardalan Hakimi Fard. Foto: Fanny Miles

Politisk kamp på ung scen

Rappa understrukna ord och poetiska versrader som kastas ut i publiken. I fredags var det premiär för Nasim Aghili och Revolution Poetrys egenskrivna pjäs Marken Brinner. Här får man en inblick i politik och orättvisor som tar avstamp i de upplopp som skedde i Husby i Stockholm, Clichy-sous-Bois i Paris, South central i Los Angeles och Tottenham i London.

Samtliga upplopp skedde under vår samtid och Nasim Aghili vill uppmärksamma de erfarenheter som upploppens ungdomar varit med om.

– Med Marken Brinner vill jag sätta ord på sådant som vittnar om och speglar dessa ungdomars upplevelser om utsatthet, rasism och polisbrutalitet, säger Nasim Aghili.

Se ett annat perspektiv

Under våren 2013 skedde upploppen i Husby. Det pågick en hård mediarapportering. Aghili menar att det tongivande i den rapportering som skedde handlade om huruvida människor fördömde eller inte fördömde bilbränderna. Men det är fel fokus.

– Det fattas fortfarande ett fokus om varför det som hände faktiskt hände. Vi vill undvika att prata ur polisens perspektiv. Husbyborna har inte blivit lyssnade på men de vittnar om rasism, fattigdom och extrem polisnärvaro. Det är viktigt att de orättvisor som ungdomar utsätts för får ett språk, annars kan det leda till ilska. Den ilskan kan vara bra men bara om det mynnar ut i något konstruktivt, säger hon vidare.

Demokratiska rättigheter

Åskådaren lotsas fram till sin plats på läktaren över spång. Golvet får man inte nudda, för marken brinner. Pjäsen diskuterar orsakerna bakom upploppen i vår samtid som skett i förorter som nästan glömts bort. Kanske handlar det inte om otyglade ungdomars vanmakt utan istället om en politisk kamp för demokrati.

Det ska vara färg!

Det är färgglatt på scen. Skådespelare i Orangea, lila, röda och gula scenkläder som dansar över golvet bakom röken. Det är genomtänkt och det finns ett politiskt budskap bakom.

– Jag och scenografen Björn Karlsson arbetar ofta med färg. Vi vill inte ha några vita ytor alls då det vita alltid får representera det neutrala. Vi brukar utgå från prideflaggan, säger Nasim Aghili glatt. Föreställningen spelas på ung scen/öst i Linköping fram till den sjunde november innan den flyttar till Teater Bråddgatan i Norrköping.