• Alexander Vibeck fick ta det instrument som blev över, då på 1990-talet i replokalen. Bas fick det bli men ännu finns tid över till gitarr. Foto: Fanny Miles

Popsångare och folkbildare

Från fotbollsplanen till repan och vidare mot studion. För Alexander Vibeck har musiken varit den ständige följeslagaren, från fritidsgården Lyktan i Åtvidaberg på 1990-talet till Kalifornienturnén år 2013 med bandet La Fleur Fatale. Men det är inte bandet i sig som tar upp all tid. Arbetet som verksamhetsutvecklare på studieförbundet Sensus får sin del av dagen också.
Vi träffas i replokalen White Light studios i Tannefors. Här har bandet repat i över tio år. Det ser mest ut som en replokal ska. Kablarna ligger och trängs över golvet, gitarrerna står redo i stället och en mängd lite annorlunda instrument väntar på att få lägga det perfekta ljudet.

Studioarbete pågår

Längst in i lokalen finns det lilla studiorummet. För tillfället används rummet till att producera La Fleur Fatales nya EP.

– Den släpps om några veckor. Man hör att det är vi, säger Alexander Vibeck och slår sig ner i studiostolen. Han har spelat musik så länge att han knappt minns vad det är att stå utan ett band.

– Det var genom fotbollen som jag lärde känna mina bandkompisar. Sedan dess har vi spelat ihop, visst har några medlemmar bytts ut men vi har ändå spelat tillsammans i många år, berättar Alexander.

Samma folk - olika namn

Första demon kom 1993, då med bandet Obducenterna. År 1997 startades i stället Planet Superfly som lyckades ta sig ut på turné till och med.

– Vi blev mer seriösa med Planet Superfly. Inspirationen kom från britpopvågen med Popsicle, Blur och framför allt Oasis. Sistnämnda var mina husgudar, säger Alexander och minns.

Teknik ska det vara

Hans erfarenhet från bandvärlden och arbetet med musik på Sensus ger såklart skenet av att den här killen har satsat helhjärtat på musiken. Något överraskande är det då att han i botten är högskoleingenjör.

– Det var en slump att jag hamnade på Sensus. På gymnasiet läste jag tekniskt på Berzeliusskolan. Efter studenten började jag på Linköpings universitet på en gång. Jag visste att jag ville bli ingenjör. När jag hade två kurser och examensarbetet kvar bestämde jag mig för att pausa utbildningen. Genom att jag repade i Sensus lokaler fick jag erbjudande om att börja jobba här så på den vägen är det, berättar Alexander.

Annan syn på livet

Men så förändrades perspektivet på livet efter en tragisk bortgång.

– En bekant till mig gick bort av en hjärtattack. Han var tio år yngre än mig. Jag omvärderade mitt liv och funderade på vad jag ville få ut av det. Intresset för elektroteknik har alltid funnits och jag är oerhört intresserad av flyg så jag bestämde mig för att göra klart utbildningen, säger han med allvar i rösten. I våras plockade han ut sin examen men ännu är han inte redo att byta arbetsplats.

– Jag gillar mitt jobb som jag har nu. Man får så mycket tillbaka från alla håll. När vi håller i arrangemang och publiken uppskattar det man gör, det är som att stå på scen, menar Alexander. Och det är på scenen han trivs, bland annat. La Fleur Fatale har provat på mycket.

Minnen från bandlivet

År 2012 reste Alexander tillsammans med bandet till Kalifornien för att spela in dokumentären Second Wave, som producerades och filmades av Gustav Skogens och Björn Rallare som också är bandets manager. Vidare spelade de in en liten film i New York där Ebbot Lundberg dök upp som gästartist under premiären på Filmstaden. Alexander minns många händelser, både konstiga och mer klassiska.

– Det är de otippade sakerna som är roligast att göra, påpekar han.

Nya projekt på gång

Att samtliga bandmedlemmar stannat kvar i Östergötland har bidragit till att de har kunnat hålla bandet intakt och fortsätta skapa musik. Medan många kompisar drog till Stockholm stannade han kvar i Östergötland för att anamma Linköpings kulturliv fullt ut. Och visst har han gjort det också. Utöver arbetet på Sensus och bandet sitter Alexander med i ledningsgruppen för Linköpings stadsfest. Dessutom är han programansvarig för pre-partyt inför Musikhjälpen som kommer till stan den 13 december. Som om inte det vore nog passar han på att starta upp en lokalförening - Musiker mot rasism som håller i sin första spelning under just Musikhjälpenveckan.

– På mitt jobb är ingen dag den andre lik. Det är mäktigt att folkbildning har så hög status. Alla får ta del av den, säger han.