Renovera lite lite mera

Politik, kultur och husrenovering. Det är väl ett intressant spektrum att röra sig inom?

Det finns så många stadiga hus, redo att återfå sina forna dagars glans. När man är mitt uppe i en husrenovering är det svårt att tänka sig hur bra det kan bli. Humöret växlar från att tycka att husrenovering är världens bästa grej till att vilja sälja rucklet NU! Sedan landar man någonstans i att det är rätt okej ändå. För det är ens eget.

För ett par veckor sedan hörde jag talas om ett företag som har riktat in sig på att, i korta drag, slå in den sista spiken. Lister som man "tar sen", fönsterfoder som man kan dra en pensel över "nån kväll" och krokar som man kan spika fast "vid ett senare skede" är detta företags melodi. För egen del låter det som en alldeles förträfflig idé. För just precis där är vi. Mitt bland omålade fönsterfoder och halvspikade lister. Vi har liksom lämnat det till sen.

Samtidigt är jag smått överväldigad över att ha ett eget renoveringsprojekt. Förvånad över min kapacitet, glad över kreativitetens nya spelrum och tillfredsställd över det resultat vi uppnått så här långt.

Nu är våren kommen och projektet flyttar ut – till trädgården. Buskar ska rensas, rabatter planteras om och trall anläggas. Denna vecka tänker jag hämta en del inspiration från LP. Bostad där det skrivs om ett fritt målartänk. Så lite målarstänk får det allt bli också till tonerna av vårkvitter, barnafnitter och lätta ben som spritter.