• Kristina Grahm är intendent på friluftsmuseet Gamla Linköping och ansvarig för utställningen i Curmanska Magasinet som handlar om jul, lucia och advent för över 100 år sedan. Här är hon bredvid två julgranar, en enkel som de fattiga hade och en med mer dekor som de rika hade. Foto: Leif Larsson
  • Att göra rent till jul var viktigt i Sverige i slutet på 1800-talet. Både tvättbräda, trasa och hink kom till nytta. Foto: Leif Larsson
  • På väggen ska det förstås hänga bonader anpassade till jul. Foto: Leif Larsson
  • Lussebullar har genom åren gjorts i olika former, en den mönster härrör från gamla hällristningar. Foto: Leif Larsson

Så här firades julen förr i tiden

Hur firades advent, lucia och jul för omkring 100 år sedan och ännu längre tillbaka? Det visar en utställning i Curmanska Magasinet i Gamla Linköping. Utställningen pågår till trettondagen.

På en liten yta i det som kallas Hörnan visas bland annat redskap, bilder, prylar, bakverk, tomtar, julgranar och det finns också informativa texter. Utställningen skonar både fötter och hjärna och är befriande måttfull. Det mesta som visas är från slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

– Förr var det mycket slit och släp före jul. Tiden från första advent och framåt var avsatt för julförberedelser. Man skurade golv, tvättade, bakade och tog hand om slakten, berättar Kristina Grahm, intendent för samlingar, arkiv och utställningar hos friluftsmuseet Gamla Linköping.

Midvinterblot

Julen har existerat länge. Redan på 500-talet firade man föregångaren midvinterblot. Sedan har julen sakta men säkert förbytts till dagens variant.

– I början på 1900-talet var mycket likt hur det är i dag, i alla fall hos de rika. Från 1950-talet har de flesta kunnat ha en hyfsad jul, ungefär som nu, upplyser Kristina Grahm.

I utställningen beskrivs historien om advent, lucia, lussebullar, julklappar och julgran. Den sistnämnda började som bordsgran på 1700-talet och den första dokumenterade i Sverige är från 1741 hos familjen Tessin på gården Sundby i Södermanland. Julklapparna är också från 1700-talet. Lussebullen har haft olika former och en del liknar mönstren i hällristningar.

– Smöret var förr en viktig sak. Det var en symbol för rikedom och man ställde ett stort smörfat på hög fot på julbordet, berättar intendenten.

Tomtevätten

Jultomten har en egen lång historia. Det finns åtminstone två versioner. Den svenska är vätten som skyddar gården och alltid befinner sig innanför tomtgränsen, därav ordet tomte som bara finns i svenskan.

– Vätten var både vresig och sur. Därför ställde man ut gröt och kanske en snaps för att vätten inte skulle dra olycka över gården. Den andra tomten har sin början i Bysantiska riket, nuvarande Turkiet, på 300-talet. Biskopen Nikolaus hjälpte barn och sjömän och när han dog, den sjätte december, började man fira på det datumet med upptåg och presenter. Europeiska utvandrare tog traditionen till USA där tomten så småningom blev en stor jovialisk man med röd dräkt.

– Den svenska tomtetraditionen var stark och vi höll fast vid vätten en bra bit in på 1900-talet innan den röda figuren tog över, klargör Kristina Grahm.