• Mats Gustafsson, forskare på VTI, vid en maskin där man testar slitage på vägbanor och partiklar från däck. Utrustningen byggdes 1943 och används fortfarande. Foto: Leif Larsson

Så minskas partiklar från dubbdäck

Dubbdäck river upp partiklar från vägbanan och det finns flera metoder för att minska halterna. Dessutom pågår forskning om hur vägbeläggning kan utvecklas så att färre partiklar avges.

Mats Gustafsson, forskare i luftkvalitet på Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI, i Linköping berättar här om de senaste rönen. På senhösten när dubbdäcken sätts på så slits vägbanorna mer och partikelhalterna i luften ökar.

Kalt och blött

Under vintern när det är kallt, blött och kanske snö virvlar inte lika mycket partiklar upp. På våren när det torkar så virvlar det åter upp mer partiklar och halterna stiger ofta kraftigt. En metod för att minska mängden partiklar i luften är att sprida dammbindningsmedel, partiklarna följer ju med damm upp i luften och andas in av människor.

I Stockholm används denna metod i stor utsträckning och den har även testats i Norrköping och Linköping. En variant av medel som används är CMA, kalcium-magnesium-acetat.

– Det är egentligen ett halkbekämpningsmedel som håller vägytan fuktig och gör att partiklarna inte virvlar upp så mycket. Man försöker hålla vägytan fuktig så ofta det går, man börjar på hösten och håller på till slutet av april. Även under torra perioder på vintern sprider man medlet. Dammbindningen är effektiv men fungerar under kort tid. Om man sprider det på morgonen så har det effekt under dagen men nästa morgon måste man göra samma sak igen, förklarar Mats Gustafsson.

Effektiv städmaskin

Ett annat alternativ för att reducera partikelhalterna i luften göra med en avancerad städmaskin. Den finns i Uppsala och i Stockholm körs den på 35 gator.

– Maskinen använder sig av en kraftig vakuumsug och har visat sig ha bra förmåga att ta upp fint damm. En fördel är att den kan köras även när det är kallt och blött, berättar Mats Gustafsson, som forskat i tio år om partikelutsläpp från fordonstrafik Förutom ovanstående konkreta åtgärder så pågår forskning kring hur man ska förändra vägbeläggningen så att den avger färre partiklar.

– Forskning kring vägbeläggning har pågått ända sedan 1970-talet och det finns många spår. Vi tittar på olika typer av asfalt, på betong och det görs experiment med bland annat gummi i beläggningen och att ersätta sten med slagg. I Norrköping har man testat med hårdare beläggning med goda resultat vad gäller partiklar. Men då blir det i stället problem med ökat buller. I Huskvarna och Rotebro finns det provsträckor som är lovande både vad gäller slitage och buller. Men att hitta vägbeläggning som både är tyst och slitstark ligger nog en bit in i framtiden, påpekar Mats Gustafsson.

Åtgärdsprogram

Konkreta åtgärder mot själva partiklarna och forskning kring vägbeläggning och dubbdäck är två sätt att angripa problemet. Det finns fler. I kommuner finns ofta ett åtgärdsprogram med många punkter. Sänkt hastighetsbegränsning är ett sätt, påverka bilister att köra odubbat ett annat. Vidare kan spridningen av sand minimeras och på våren kan det damm som bildats under vintern spolas bort med vatten.

– En studie i Stockholm visade att när partikelhalten i luften ökade på våren på grund av vägdamm, så ökade också dödligheten i befolkningen. Experiment med celler som utsatts för slitagedamm från vägbeläggningar har visat på inflammatoriska effekter. Fler olika typer av hälsostudier behövs för att förstå hur partiklar från enskilda källor, som till exempel dubbdäcksslitage, påverkar folkhälsan som helhet och varför, konstaterar Mats Gustafsson.