• Här fyra skyttar i olika åldrar hos Gullbergs Härads Skyttegille i Vreta Kloster. De har luftgevären i högsta hugg. Från vänster: Camilla Joelson, Per-Ove Joelson, Karina Joelson och Lennart Andersson. Foto: Leif Larsson

Skytte med anor i Vreta

Redan för över 150 år sedan drog skyttet i gång. Och fortfarande är Gullbergs Härads Skyttegille i Vreta Kloster aktivt - och framgångsrikt. I slutet på augusti tog en av föreningens medlemmar guld i SM.

– Det var Per Andersson som vann fält-SM i k-pist. För tre år sedan vann hann ban-SM i k-pist. Vi har också haft en svensk mästare i mausergevär men det var länge sedan, berättar Lennart Andersson, tidigare ordförande i klubben.

Skytteföreningen har i dag omkring 70 medlemmar. Man skjuter i fyra olika kategorier: luftgevär, korthåll (med salongsgevär), mausergevär och k-pist.

– K-pist är mest populärt. Några stycken skjuter med mausergevär och ungdomarna skjuter med luftgevär och korthåll. Vi har alla åldrar i föreningen men det är svårt att locka unga, förklarar Per-Ove Joelson, långvarigt aktiv i föreningen.

För att få fler till föreningen så var man med på Ljungsbro marknad och erbjöd besökare att prova på luftgevär.

– Vi måste visa upp oss ibland, säger Per-Ove.

Har skaffat eget

Skyttet här i närheten av Vreta Kloster startade så tidigt som på 1860-talet. Några personer sköt då vid det som kallas Gullbergshögen. Officiellt bildades föreningen 1904 och har således hela 110 år på nacken.

Mitt inne i Vretaskogen har man sitt tillhåll. Här har klubben sedan ett par år tillbaka en luftgevärshall där man skjuter på tio meter.

– Förut sköt vi i skolor i Ljungsbro och i Vreta. Det är skönt att ha egna lokaler. Här har vi också möten, omvittnar Karina Joelson, ordförande i skyttegillet.

I utbudet ingår också skyttebana utomhus. Här dras en ramp med tavlor fram på räls när det ska skjutas med salongsgevär på 50 meter. 300 meter bort finns fasta tavlor och på det hållet skjuter man med mauser.

– Ofta är det nior och tior man prickar, berättar Per-Ove.

K-pist-skyttarna avlossar sina skott på 100 meters avstånd från tavlorna på en liten vall.

– Även med k-pist skjuter man punkteld, alltså ett skott i taget. Om man skjuter flera skott i följd så lyfter k-pisten. Inte så lyckat, påpekar Per-Ove.

Elektronik i skyttet

Fyra gånger i veckan tränas de i de olika grenarna. I fjol drog klubben i gång dagledigskytte för äldre och ibland på söndagar är det tävlingar.

För att vara en bra skytt krävs en del bra egenskaper. De är ungefär detsamma oavsett om man skjuter k-pist, luftgevär eller mauser.

– Man måste se bra förstås, säger Karina.

– Ja, och vara stadig på handen. Det kan vara nervigt ibland speciellt om skytten bredvid skjutit bra, då kan det uppstå lite spänningar när man ska skjuta, förklarar Per-Ove.

Förr sköts det på de klassiska tavlorna med tio ringar. Numera har elektroniken och den digitala världen erövrat skyttet. Dagens tavlor har bara ett centralt svart hål som man siktar emot. Sedan läses det elektroniskt av var skottet hade träffat om det varit en tioringad tavla.

– Resultatet kommer upp direkt på en skärm vid varje skytt. Det är mycket smidigare nu när man slipper veva in tavlorna eller ha markörer som visar vilket resultat det blev, konstaterar Per-Ove Joelson, en av dem som håller denna traditionstyngda sport vid liv.