• Volymjordbruket i Sverige är hotat och värst är det just nu för grisproduktionen. Varje år produceras 100 000 grisar färre än föregående år. Foto: Leif Larsson.
  • Peter Borring, ordförande i östgöta-LRF, påpekar att alla måste inse hur viktig den svenska volymproduktionen av mat är. Om konsumenterna framöver vill ha svenskt så måste plånboken öppnas mer än vad som görs i dag. Foto: Leif Larsson.

Svensk matproduktion är hotad

Om svensken vill ha svensk mat, som är producerad på ett bra sätt för miljö och djur, så måste plånboken öppnas mer än i dag. Om inte riskerar den svenska matproduktionen att, om inte försvinna, så minskas radikalt. Det poängterar Peter Borring, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbunds östgötaavdelning.

– Vår största utmaning nu är att få volymjordbruket att överleva, säger han.

Östgöta-LRF hade nyligen regionstämma och i samband med den antogs ett uttalande som har att göra med den hotade matproduktionen i Östergötland och Sverige. Peter Borring utvecklar här tankarna kring det.

Volymjordbruket är den del av jordbruket som producerar det mesta av den svenska maten. Det kan vara griskött, mjölk, kyckling. Just den delen är i dag hotad.

– Volymproduktionen håller på att flaggas ut och grisarna är först. Grisproduktionen minskar i Sverige med cirka 100 000 grisar per år av den totala mängden på 2,5 miljoner. Även mjölkproduktionen minskar en del, framför allt så minskar antalet bönder. Även den svenska kycklingen har svårt att hålla sin andel på marknaden, redogör Peter Borring.

Förljugen bild

Den svenska matproduktionen har svårt att stå emot den utländska konkurrensen. Svenska lantbrukare har hårdare djurskyddsregler och tuffare miljökrav att ta hänsyn till än de flesta andra bönder i världen. Vilket snedvrider konkurrensen och ger högre priser på den svenska maten.

– I dag är 50 procent av maten i Sverige importerad. Exempelvis är mer än 50 procent av hårdosten importerad, det är den största andelen någonsin, påpekar LRF-ordföranden.

De svenska konsumenterna har makten att förändra trenden. Men då måste beteenden ändras.

– Svenskar är intresserade av mat och är engagerade i miljö och djurskydd. Men inte vid köptillfället, då styr plånboken. Då köper vi billiga produkter gjorda i en annan del av världen på ett sätt som vi aldrig skulle acceptera här. Svensken har en förljugen bild av sig själv som konsument. Vi köper ekologiskt, källsorterar och åker kollektivt. Men i affären eller på lunchrestaurangen frågar vi inte efter djurskyddsreglerna, då ska det vara så billigt som möjligt, konstaterar Peter Borring.

Hur vill vi ha det?

Han påpekar att då och då köpa en dyr svensk köttbit till lördagkväll eller handla vissa ekologiska varor är inte det som räddar svenskt jordbruk. Även i vardagen måste mer pengar läggas på maten.

– Alla produktionsnischer ska finnas men det är dags för både konsumenter och politiker att börja inse hur viktig den svenska volymproduktionen är.

Ett alternativ för att göra svensk mat billigare är att luckra upp djurskyddsregler och miljökrav.

– Den situationen vill nog ingen ha. I stället är det dags för alla att tänka på hur man vill att matproduktionen ska utföras och var den ska ske. Den frågan måste tränga ut mer i samhället och inte bara finnas bland bönderna. Frågan måste upp i en politisk agenda, understryker Peter Borring.

Finns potential

Han ser också en del positivt inom svenskt jordbruk. Som att gemene man är mer intresserad av mat vilket ger lantbruket större chans att göra sig hörd hos politikerna.

– Det tillsätts också en konkurrenskraftsutredning. I den är ansatsen till en strategi hur matproduktionen ska överleva. En annan utredning ser man över biotopskyddet och det kan betyda mycket för utvecklingen av jordbruket i skogs- och mellanbygd.

Trots svårigheterna inom jordbruket så kan det finnas en ljusning inom fem-tio år. Det beror på att matmarknaden i världen förändras radikalt. Det blir allt fler konsumenter med hyggliga inkomster. Varor som tidigare var svårsålda kan bli högvilt.

– De kommande 40 åren blir världens matproduktion lika stor som de föregående 8 000 åren. Det gäller att hitta ett hållbart sätt att maximera matproduktionen. Här kan det finnas en potential för svenska lantbrukare. Jordbruket kan hamna i en helt ny anda, säger Peter Borring förhoppningsfullt.