• HG Wessberg vid sitt Linköpingsbesök i Tornet. Foto: Tommy Pettersson

Sverigeförhandlingens slutrapport överlämnad

Sverigeförhandlingens slutrapport som handlar om  höghastighetsjärnväg, kollektivtrafik och att 285 400 bostäder ska byggas är nu överlämnad till infrastrukturminister Tomas Eneroth. I samband med slutrapporteringen fick också ministern de avtal som förhandlarna slutit med 20 kommuner och 6 regioner om förbättrad kollektivtrafik i våra storstäder, höghastighetsjärnväg mellan Stockholm - Göteborg och Stockholm - Malmö samt 285 400 nya bostäder.

Linköpings åtagande i de aktuella avtalen omfattar 15 300 nya bostäder från 2016 till 2035, vilket innebär ett åtagande om 765 bostäder per år. Staten å sin sida finansierar ett grundutförande av station och järnvägsanläggning.

Omfattande förhandlingar

Sverige planerar att bygga sin första höghastighetsjärnväg och det har varit Sverigeförhandlingens uppgift att med förhandlarna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman möjliggöra ett snabbt genomförande av den 75 mil långa järnvägen. Förhandlingarna om stationsläge, medfinansiering och nya bostäder är nu klara och avtalen med kommuner och regioner om Sveriges största infrastruktursatsning på 150 år är undertecknade.

Sverigeförhandlingen har även haft i uppdrag att ingå överenskommelser som förbättrar kollektivtrafiken och ökar bostadsbyggandet i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne. Resultatet är en rekordstor satsning på hållbara städer som kan växa och utvecklas. Förhandlingarna har lett till avtal om utbyggd kollektivtrafik och cykelåtgärder till en total investeringskostnad på 38,4 miljarder kronor.

− Sverigeförhandlingens uppdrag har inte bara varit att lösa ett transportproblem. Det handlar om ett helt samhällsbygge och vi har lika mycket varit en bostadsförhandling. Vårt mål om 100 000 nya bostäder har vi uppnått med råge. I dag har vi avtal om totalt 285 400 nya bostäder i våra storstäder och längs den nya höghastighetsjärnvägen. Höghastighetsjärnvägen är vår största infrastruktursatsning på 150 år och en nödvändig satsning på vårt järnvägssystem. Med lånefinansiering kan järnvägen byggas ut snabbt, vilket är en förutsättning för att få ut alla samhällsnyttor och klimateffekter. Då riskerar vi heller inte att under lång tid tränga ut andra angelägna infrastrukturinvesteringar, säger HG Wessberg och får understöd av sin förhandlingskollega.

− Vårt arbetssätt bygger på en värdeskapande förhandlingsmodell som baseras på nyttor. Den har gett tydliga resultat och vi föreslår därför i vår slutrapport att modellen ska fortsätta användas i kommande förhandlingar mellan staten, kommuner och regioner, säger Catharina Håkansson Boman.

Stambanorna måste byggas ut

 Södra och Västra stambanan har nått sitt kapacitetstak samtidigt som efterfrågan på person- och godstrafik fortsätter att öka. De nya spåren minskar trycket på de gamla banorna och ökar punktligheten i hela systemet. Men höghastighetståg ger också samhällsutvecklande effekter som inget annat trafikslag kan ge. Möjligheten att nå klimatmålen ökar då tåget blir ett pålitligt val för gods och ett självklart alternativ för resenärer som tidigare tagit flyget.

− Nu ritar vi om kartan för Sverige och binder ihop hela södra Sverige till en stor arbetsmarknadsregion. När vi bygger ut järnvägen för höghastighetståg som kan köra i hastigheter om 320 km/h skapar det enorma samhälls- och klimateffekter. 10 miljoner människor inom triangeln Stockholm, Malmö–Köpenhamn och Göteborg kommer att kunna nå varandra inom 2-3 timmars restid. Höghastighetsjärnvägen är dessutom ett viktigt bidrag för att Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045, säger Catharina Håkansson Boman.

 

Slutrapporten föreslår:

• Höghastighetsjärnvägen ska byggas för tåg som kan köra i hastigheter om 320 km/h. Då blir restiden Stockholm–Göteborg två timmar och Stockholm–Malmö två och en halv timmar. Spåren kommer också att trafikeras av snabb storregional tågtrafik i 250 km/h.

• Utbyggnaden ska ske snabbt och båda sträckorna bör vara färdigställda cirka 2035. Det är en förutsättning för att realisera alla samhällsnyttor och de stora klimateffekterna. Bygger man snabbt och på rätt sätt kan höghastighetsjärnvägen vara klimatneutral fyra år efter trafikstart. En mer långsam utbyggnad innebär dessutom merkostnader.

• Byggandet av höghastighetsjärnvägen ska finansieras via ett eget anslag genom lån i Riksgälden.

• Gröna obligationer är ett sätt att bidra till gröna investeringar och en hållbar finansmarknad. Vi föreslår därför att Riksgälden får i uppdrag att utvärdera möjligheterna att en del av upplåningen sker i form av gröna obligationer.

• För att skapa transparens och tydlighet föreslår vi att arbetet med höghastighetsjärnvägens planering och utbyggnad bedrivs inom en egen projektorganisation t.ex. i form av ett helägt statligt bolag eller som en del av en befintlig organisation.