• Kristina Lundwall och Anna Fahlbeck är bibliotekarier vid Linköpings stadsbibliotek. Under förra veckan genomförde de en satsning på dyslexi. Foto: Dennis Petersson
  • Linköpingstjejen Veronika Lindståhl berättade om sin tid i skolan med läs- och skrivsvårigheter. Foto: Dennis Petersson
  • Hjälpmedlen på biblioteket är många, och det finns många sätt att ta del av den så viktiga litteraturen. Foto: Dennis Petersson

Tekniken gör det lättare att läsa

På biblioteket där alla böcker finns, där finns också hjälp till de som har svårt att läsa. I takt med den enorma teknikutvecklingen har alternativen för människor med läs- och skrivsvårigheter ökat väsentligt, och detta ville Linköpings stadsbibliotek upplysa om under den gångna dyslexiveckan. "Tekniken har gjort det oerhört mycket lättare", säger bibliotekarien Kristina Lundwall.

Förr kunde personer med läs- och skrivsvårigheter anses vara dumma och lata, en fruktansvärd misstolkning som gjordes på grund av okunskap. Idag är situationen annorlunda och förståelsen kring dyslexi har ökat väsentligt, tack vare eldsjälar som genom åren spridit information och forskningsresultat.

– Vi har ju hört hemska historier från förr, men jag tror gärna att det har blivit bättre. Trots den ökade förståelsen kommer det nog alltid att finnas de som inte vill, eller vågar, erkänna att de kanske har dyslexi, säger bibliotekarien Anna Fahlbeck.

Bibliotekets satsning

Tillsammans med kollegan Kristina Lundwall genomförde hon förra veckans satsning på Linköpings stadsbibliotek. Med föreläsningar och temakvällar spred de information om funktionsnedsättningen dyslexi och vilka hjälpmedel som egentligen finns att tillgå. Arrangemanget var en del av den europeiska dyslexiveckan som funnits i över 20 år.

– Det är väldigt många i befolkningen som har svårt att läsa av olika anledningar, så därför måste man ha en uppmärksamhet, en insikt, om att folk är olika och läser på olika sätt, säger Fahlbeck och fortsätter:

– Det är ju nästan 30 procent av befolkningen som har svårt att läsa en tidningstext och förstå den. Då är det nödvändigt att de här frågorna lyfts fram.

Större möjligheter

I takt med den enorma teknikutvecklingen har även hjälpmedlen till att ta del av litteratur ökat kraftigt. Med hjälp av surfplattor och mobiler har användningen av talböcker förenklats, och på biblioteket finns många olika sätt att läsa. På Linköpings stadsbibliotek finns Språkpedagogiskt centrum, tidigare hette det Dyslexicentrum. Där jobbar flera pedagoger för alla barns språk- och läsutveckling och de jobbar också särskilt med att förebygga, föreläsa och inspirera kring barn med läs- och skrivsvårigheter. Det är en unik resurs och med den är Linköpings kommun framstående, menar Anna Fahlbeck.

– Tekniken har gjort det oerhört mycket lättare. Nu behöver inte den elev som har dyslexi känna sig så utpekad längre då det går att läsa på surfplattan till exempel, samtidigt som de andra eleverna läser på det sätt som passar dem bäst, säger Lundwall.

Egna erfarenheter

Linköpingstjejen Veronika Lindståhl deltog under dyslexiveckan för att ge en personlig syn på hur det är att gå i skolan med läs- och skrivsvårigheter. Hon berättade om den hjälp hon får, med till exempel digitala böcker, men också om de negativa delarna av undervisningen.

– Det är väldigt få av mina lärare som visste när jag började att jag hade dyslexi, och det skapade lite problem. Man måste kämpa väldigt mycket för att få sina rättigheter, man måste liksom berätta för lärarna hur de ska göra, och det kan vara lite jobbigt ibland. Just jag vet ju vilken undervisning jag har rätt till, men för de som inte har samma koll drabbar det nog hårdare, säger hon.

Nu hoppas Lundwall och Fahlbeck att besökarna på biblioteket blir fler och fler.

– I och med att det är så många som har svårt att läsa hoppas vi verkligen att vi blir fler efter den här veckan, att många fler kommer hit för att få stöd och hjälp, avslutar de.