• Hela vägen från Resecentrum per buss ända fram till Ikano-huset tog sig de synskadade politikerna - med eller utan assistans. Ingen snubblade på lekplatsen. Foto: Julia Kimell
  • Dessa randiga sinusplattor ska markera var bussen stannar men kullerstenen bredvid förstör användbarheten, och bussen, den körde förbi. Foto: Julia Kimell
  • Politikerna och tjänstemännen uppmanades behålla synoptiken på sig hela vägen, även på bussen. Foto: Julia Kimell

Tillgängligheten behöver förbättras

Temporärt synskadade politiker på shoppingtur

Förra veckan uppmärksammades Vita käppens dag. Synskadades riksförbund lät lokala politiker och tjänstemän prova på olika synnedsättningar genom optiska glasögon som simulerar bland annat tunnelseende.

Den som befann sig på Resecentrum kunde se en stor grupp människor utrustade med käppar och speciella glasögon.

– Använd käpparna! Det finns ledsagare som berättar om det finns något hinder i vägen, berättar Lars Dahlgren, styrelseledamot för Synskadades riksförbund i Linköping, innan sällskapet rör sig från Resecentrum mot bussen som ska ta dem till Tornby.

– Ta inte av er glasögonen bara för att ni sätter er på bussen. Ta det svåra siktet, så begränsad syn har många, uppmanar Peter Forss på SRF Östergötland.

Onödiga plattor

Några av politikerna har glasögon som ger dem känslan av att ha gråstarr, några ”har” diabetesblödningar eller tunnelseende. En har ögonbindel och är helt blind. Till hjälp finns så kallade taktila plattor som är randiga och som ska leda den synskadade i rätt riktning.

– La ni märke till sinusplattorna? Kommunen tror att miljön är anpassad fast den inte är det. Kullerstenen rör till det. Jag känner ingen synskadad som har hittat plattorna, det krävs träning, säger Peter Forss.

Syftet med dagen är att ge politiker och handläggare en ökad förståelse för synskadades behov av fungerande personlig service i form av ledsagning och färdtjänst. Joachim Kåhlman är ombudsman på SRF.

– Problemet är att den synskadade får x antal timmar som sällan räcker till. Nu vill vi öppna politikernas ögon för att de ska förstå hur vår värld ser ut och hur viktigt det är att inte bara ta sig från punkt A till punkt B utan också kunna ha ett fungerande liv. Kollektivtrafiken är ett stort problem. Vi får gissa eller fråga chauffören, för högtalarrösten hörs för dåligt. Bussen stannade inte vid markeringen. Då är det något fel, om anpassningen finns men inte används. Det kanske skulle behövas en kampanj för kollektivtrafikens chaufförer, säger han.

Lyckat uppdrag

Karoline Hällgren jobbar med tillgänglighetsfrågor och har dagen till ära låtit sig drabbas av tunnelseende - hon ser endast en prick mitt i synfältet. Hon märker vilken skillnad det är när man har något svart att utgå från mot det vita. Hon och Daniel Andersson tar sig fram i Ikano-huset på jakt efter en speciell butik. Det går riktigt bra för duon trots synfelen.

– Vi har dock tappat bort vår tredje medlem, och även vår ledsagare. Det är otroligt jobbigt att inte se vad som försiggår omkring sig, att inte få synbekräftelse, säger han.

Felanvända resurser

En del affärer har sitt namn i blindskrift utanför, men enligt Peter Forss är det bortkastade pengar.

– Det är inte till nytta för någon. Det finns inte en enda synskadad i världen som går runt och letar efter dem. Det som däremot behövs är personlig ledsagning.

Dagen avslutas med fika och diskussion i ett konferensrum där Lars Dahlgren efterlyser en ledsagningspool där brukaren kan spontanbeställa assistans. Just nu är systemet allt annat än flexibelt då timmarna måste fördelas på förhand och bara på vardagar.

Vad tyckte då politikerna?

– Det här är nyttigt och svårare än man kan tro. Känslan av att hela kroppen måste vara på sin vakt är stark. Speciellt utomhus, jag hade inte tagit många steg utan ledsagare. Nu ska vi fundera vidare på vad vi kan göra i samhället för att förbättra det. En del har redan gjorts men inte följts upp, säger Linnéa Darell, Folkpartiet.