• Rebecka Carlsen och Maria Ingestig sjunger svenska barnvisor Foto: Irina Fallakha
  • Malin Tallberg, förskollärare i förskola på Stiglötsgatan Foto: Irina Fallakha
  • Sabina Carlsson, lärare på Skäggetopsskolan Foto: Irina Fallakha

Unga invandrares språksvårigheter

Nyanlända barn kommer att vara en stor del av det svenska samhället i framtiden, därför är det viktigt att lärare kan stimulera och stärka barnen i deras språkutveckling på ett tidigt stadium.

Alla barn och unga har lika rätt till utbildning i Sverige men när de inte klarar av det svenska språket är det svårt för dem att förstå och ta till sig kunskapen. Pedagoger från Familjecentralen och andra utbildningsinstitutioner i Linköping har berättat om hur de kan medverka och stimulera nyanlända barn att lära sig prata svenska.

Genom barnvisor

– Familjecentralen blir verkligen en första mötesplats. Om man flyttat till Sverige är alla välkomna med sina barn 0-5 år och de kan bekanta sig med svenska språket här, säger Maria Ingestig som jobbar ihop med sin kollega Rebecka Carlsen som förskollärare på Familjecentralen i Skäggetorp.

Två brobyggare som pratar arabiska och somaliska hjälper dem. Det är viktigt att familjecentralen kan besöka föräldrar som inte har uppehållstillstånd. Här finns många intressanta möjligheter för att börja lära sig språket.

– Vi sjunger många traditionella svenska barnvisor till ackompanjemang av en gitarr. Det är en jättepopulär aktivitet. Vi använder oss av handdockor och bilder för att konkretisera då vi sjunger "Ekorren" eller "Bä-bä vita lamm". Det är ett bra sätt, tycker vi, att mötas i språket.

Viktigt modersmål

Sedan kan nyanlända barn få stor hjälp med språket i förskolan. Det är en viktig metod att använda bilder som visar olika ord.

– Vi delar in barnen i grupper efter språklig förmåga och då använder förskollärare lämpliga undervisningsmaterial som baserar sig på barnens utvecklingsnivå, berättar Malin Tallberg förskollärare i förskola på Stiglötsgatan.

Det finns en läroplan som säger vad barn ska lära sig i förskolan. I den ingår bland annat språkutveckling.

– Ett starkt modersmål är en bra grund att hjälpa barn att lära sig ett andra språk. Då brukar vi säga till föräldrarna att det är viktigt att ni pratar ett modersmål med barnen hemma. Sedan kommer svenskan lättare.

Skolbakgrund

Ungefär 90 nyanlända elever studerar på Skäggetorpsskolan just nu. Sabina Carlsson, som är lärare på den skolan, har märkt att eleverna som har skolbakgrund från sitt hemland har lättare att anpassa sig till den svenska skolan.

– Vi jobbar väldigt mycket med alla ämnen som biologi, kemi och geografi. Men vi är oerhört beroende av studiehandledarna. De hjälper eleverna med att förstå det kunskapsmässiga på elevernas modersmål. Vi märker även att för de eleverna med kort eller ingen skolbakgrund tar det längre tid för att anpassa sig till den svenska skolans kultur och normer.

Alla intervjuade pedagoger säger att det är väldigt individuellt hur snabbt nyanlända barn kan lära sig språket. Det finns olika faktorer som påverkar språkutveckling. Ett bra samarbete med föräldrar och hjälp av studiehandledare på modersmål är effektivast.