• Våtmarken bidrar till att minska övergödning i sjöar och hav, samtidigt som mångfalden av djurliv i området ökar. Foto: Tommy Pettersson
  • Kärna mosse, som egentligen är ett kärr, är naturreservatsskyddat. Foto: Tommy Pettersson

Våtmarker behövs i större omfattning

Det svenska jordbruket har för lite våtmarker och nu propagerar Jordbruksverket genom en ny film för att fler lantbrukare satsar på att anlägga våtmarker på sina ägor. Våtmarken bidrar till att minska övergödning i sjöar och hav, samtidigt som mångfalden av djurliv i området ökar.

Genom att anlägga våtmarker rensas vattnet från åkermarken effektivt och utsläppen av bland annat kväve minskar i sjöar och hav.

Omvandlar kväve

Kvävet omvandlas till kvävgas och stiger upp i luften samtidigt som fosforn sjunker till botten i våtmarken. För att få fler lantbrukare att satsa på våtmarker presenterar Jordbruksverket en nyproducerad film ”Våtmarken” och ger ut en kompletterande bok i hur man kan anlägga en våtmark,”Praktisk handbok för våtmarksbyggare”. Filmen, som är närmare sju minuter lång, följer lantbrukaren Erik Levander, som på Bols gård på Södra Gotland bestämt sig för att anlägga en våtmark.

– Med filmen och boken vill vi inspirera andra lantbrukare som går i tankarna att anlägga en våtmark, säger Katarina Börling på rådgivningsenheten på Jordbruksverket. Våtmarken renar vattnet samtidigt som den gynnar den biologiska mångfalden och vi behöver fler våtmarker.

Bättre åkrar

I filmen får vi följa Erik Levanders idé om en våtmark på ett område som var svårt att bruka som åkermark och ofta var blött och svårskött. Genom att anlägga en våtmark har arbetet blivit lättare på åkern samtidigt som miljön har blivit bättre och vattenspegeln gör området attraktivt för djuren. Viktigt att tänka på är hur avrinning skall ske och därför bör våtmarken anläggas i närheten av ett dike som kan utnyttjas. I den kompletterande boken beskrivs olika tekniska lösningar för utlopp från våtmark.

– Filmen är ett bra exempel på hur ett område som inte är så bra att odla på kan bli en fin våtmark istället, menar Christina Huhtaasari, våtmarksrådgivare på Länsstyrelsen på Gotland. Den matjord som grävdes bort för att anlägga våtmarken användes till att fylla ut svackor i åkern som därmed blev jämnare och lättare att sköta.

Regeringen har tidigare beslutat om det svenska landsbygdsprogrammet och EU.kommissionen granskar just nu programmet för att godkänna. Detta räknas bli klart under våren 2015 och då finns det besked om vilka stöd som kan sökas. Inga stöd eller utbetalningar kan tas innan EU-kommissionen godkänt programmet.