• Medfinansieringsfrågan är en avgörande frågan för om och hur Ostlänken ska dras under eller förbi Linköping. Foto: Tommy Pettersson

Vem och hur ska Ostlänken finansieras?

Medfinansieringsfrågan är en avgörande frågan för om och hur Ostlänken ska dras under eller förbi Linköping. Norrköping har redan fått ett klart besked från Trafikverket om datum samt angöringssträcka.

För Linköping ser det värre ut. Förhandlingarna mellan kommunen och Trafikverket segar sig fram och i februari ska Sverigeförhandlaren samla ihop sitt förslag till sin uppdragsgivare.

En av de frågor som seglat upp de senaste decennierna i Sverige är frågan om vem och hur man ska betala stora infrastruktursatsningar.

Vem ska betala

Staten vältrar över stora kostnader för den egna infrastrukturen på kommuner, landsting och regioner och det riskerar att drabba den gemensamma välfärden. Att det satsas på infrastruktur är avgörande för människors möjlighet att transportera sig, för näringslivets utveckling och för hela Sveriges tillväxt.

Många menar att det finns en risk att staten inte bygger ut infrastrukturen där den behövs som mest, utan där medfinansieringen är högst. En annan risk är att kommuner, landsting och regioner tvingas till svåra prioriteringar bland välfärdens verksamheter.

– Regering och riksdag avsätter allt mer resurser till utbyggnad och underhåll av statlig infrastruktur. Men medlen möter inte behoven. Istället läggs stora kostnader för vägar och järnvägar över på kommuner, landsting och regioner. Fram till 2025 ska 85 miljarder medfinansieras från kommuner, landsting, regioner, trängselskatter och brukaravgifter. Övervältringen av kostnader är inte hållbar, säger Lena Micko.

– Ett aktuellt exempel på att staten saknar en hållbar finansiering för sin infrastruktur är den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Staten förhandlar med kommunerna längs med järnvägen om medfinansiering. Men risken är stor att kommunernas investering inte återbetalar sig, visar en beräkning som SKL har gjort. Om det blir så, kan det bli mindre pengar till välfärden, förklarar Lena Micko.

Ostlänkens finansiering

Järnvägen beräknas kosta omkring 150 miljarder kronor och det enda som direkt återbetalar kommunernas medfinansiering är markintäkter. Kopplat till järnvägen vill staten också att kommunerna ökar bostadsbyggandet.

– Vi har analyserat hur många bostäder som kan behöva byggas för att medfinansieringen ska gå jämnt ut.Ännu är det inte bestämt hur mycket kommunerna ska betala. Men om de står för en femtedel av den totala kostnaden, alltså 30 miljarder, då behöver det byggas 150 000 lägenheter i kommunerna för att de ska få tillbaka sina pengar, hävdar Lena Micko och fortsätter.

– Medfinansieringen är en riktig rysare. För en kommun av till exempel Linköpings storlek innebär en medfinansiering på tre miljarder att det behöver byggas nästan 30 000 lägenheter i kommunen. Det motsvarar 60 års nybyggnation i Linköping, sett till den byggtakt man har i dag. Det är inte realistiskt. Därtill ska kommunerna också bland annat bygga ut vägar och ordna fram anslutande kollektivtrafik, vilket kostar mycket även det. Grunden ska vara att staten ansvarar för statlig infrastruktur.