Vi måste sluta hata

Allt är tillåtet i krig och kärlek, sägs det. Men ibland behöver man nog ta en funderare vad det är man bråkar om, och välja sina fighter. Våld i religionens namn är inget ovanligt, även om det på något sätt känns motsägelsefullt, då religionen för många är ett rättesnöre.

Nästan oavsett var i världen man befinner sig förekommer våldet som många gånger har religiösa eller politiska förlagor. Förintelsedagen uppmärksammades förra veckan, och mycket tankar och känslor väcktes för anhöriga och de som överlevde förintelsen. Känner man inte empati för de som drabbades är det någonting som är fel. Här i Sverige är judar och muslimer fortfarande utsatta, och både kyrkor och moskéer vandaliseras. Har vi inte kommit längre än så? När ska vi börja acceptera att människor är olika och tror olika?

Som motrörelse till hatet i samhället har det startats en manifestation för religionsfrihet: ”Vägra hata!”, som du kan läsa mer om på sidan 4. Sveriges kristna råd går emot hatet och protesterar mot att religiösa argument används för att legitimera hatbrott och kränkningar.

Det känns märkligt att religionen som i många fall är grunden till god uppfostran, moral och fina värderingar kan användas åt andra hållet. I många religioner finns en etik som tror på goda gärningar och en barmhärtighet mot andra. Tänk om människor trots olika tro kunde förenas i en strävan efter gemensamt bästa där godheterna fick komma till sin rätt.

I lördags samlades folkskaror i city där en budkavle överlämnades på Stora torget, som sedan fördes vidare till kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke. Nu vill de nya rösterna lyfta fram religionens möjlighet att bidra till samhällsbyggande och demokratisk utveckling i vår närmiljö och i världen, och det är upp till oss alla att våga vägra hata.