• Beatrice Sjölund Rahm byter Ängelholm mot Linköping för att bli ny klubbchef för LASS. Den 24 april påbörjar hon sin tjänst. Foto: Dennis Petersson
  • Linköpings Allmänna Simsällskap är Sveriges näst äldsta förening, med en anrik historia och stora framgångar. Foto: Dennis Petersson
  • Simhallen i Linköping kommer att vara Beatrice nya arbetsplats. Foto: Dennis Petersson

Vid bassängkanten känner hon trygghet

"Det här är utanför min komfortzon"

Vid bassängkanten känner hon sig trygg, och har alltid gjort, men nu tar hon steget ut ur komfortzonen. Hässleholmstjejen Beatrice Sjölund Rahm byter Ängelholm mot Linköping för att bli klubbchef i en av stadens största föreningar. En stor utmaning, men ack så motiverande. "Simningen har gett mig så otroligt mycket. Nu vill jag ge tillbaka", berättar hon.

För snart 200 år sedan, närmare bestämt 1824, grundades Linköpings Allmänna Simsällskap. Det gör föreningen till Sveriges näst äldsta, med en anrik historia och stora framgångar. De aktuella planerna på en ny simhall, som är ett minst sagt efterlängtat projekt, gör att klubben andas optimism, och med ett klubbchefsbyte tar föreningen ytterligare sats för att utveckla den stora och framgångsrika verksamheten. Martin Harlenbäck går vidare med nya utmaningar samtidigt som Beatrice Sjölund Rahm byter Ängelholms Simsällskap mot Linköping och Östergötland.

– Det är nytt för mig att lämna tränaruppdraget helt och hållet, men just nu kände jag att jag ville göra något annat. Klubben i Ängelholm var ganska liten, med få elitsimmare, och där var arbetsbelastningen ganska hög, men jag är oerhört glad över de år jag har haft där. Vi var 35:e bästa klubb i landet när jag började, nu är vi på plats 14, så det har gått otroligt bra och jag känner att jag inte kan ge så mycket mer. Nu är det dags för något nytt, säger 34-åringen när vår tidning träffar henne vid simhallen på Hamngatan i Linköping.

Gedigen meritlista

Dagen till ära har hon bilat från Ängelholm för en rundtur, en möjlighet att få en inblick i föreningens verksamhet, om några veckor påbörjar hon nämligen tjänsten som klubbchef för LASS. Trots hennes unga ålder har hon en gedigen meritlista i bagaget, som huvudtränare i flera olika klubbar, men kärleken till simningen började bra mycket tidigare än så, som utövare, första dagen på simskolan.

– Simningen har funnits i mitt liv så länge jag kan minnas. Min morfar simmade och han tyckte det var dags att lära mig redan när jag låtsades simma hemma på mattorna, och efter det har jag bara fortsatt. Jag ägnade mig åt en massa olika idrotter som ung, men till slut valde jag bort dem, och satsade fullt ut, säger Beatrice och fortsätter:

– Simningen har gett mig så otroligt mycket. Nu vill jag ge tillbaka. Jag är en föreningsmänniska ända ut i fingerspetsarna, varför vet jag inte riktigt, men jag tror att det är tack vare den fantastiska gemenskap som finns inom simningen. Det är den jag vill förmedla.

Gav upp

Utvecklingen gick snabbt och i 15-års ålder var hon en lovande ungdomssimmare, men när träningsgraden trappades upp, och andra saker kom i vägen i livet, valde hon att ge upp karriären, något hon kan ångra idag.

– Jag är lite ledsen över att jag inte hade en tränare som pushade mig det där lilla extra för att bita ihop och kämpa på. Jag var nog en sån person som bara behövde en extra spark för att komma vidare, men efter det har jag istället försökt att vara den tränaren. Jag vet vad jag själv hade behövt i den åldern, och det har jag försökt att ge till alla mina simmare.

Familjeproblem

Simkarriären byttes ut mot polisdrömmar och gymnasiet ledde till Malmen och Linköping, där hon tog lumpen, iallafall nästan. På grund av familjeskäl var hon tvungen avbryta utbildningen, flytta hem till Hässleholm och ta en paus i livet, innan hon kom på banan igen, flyttade till Stockholm och började studera till idrottskonsulent på Bosön.

– Min mor gick bort i cancer när jag var 20 år, så det var givetvis jättejobbigt, och det kan det fortfarande vara. Jag har två yngre bröder som jag kände ansvar för, så det är klart det var tufft, men samtidigt får man göra det bästa av situationen. Jag tror inte att mamma hade velat att jag skulle låsa in mig hemma och inte gå ut, och jag tror det hela har stärkt mig som person. Det som inte dödar det härdar.

Spikrak karriär

Efter studierna fick hon jobb som huvudtränare i norska Halden, blott 24 år gammal, och sedan dess har karriären gått spikrakt uppåt. Med landslagsmeriter, både från junior- och seniorsidan, har hon varit med och utvecklat Ängelholms Simsällskap och tagit föreningen ur en tung kris till bra mycket ljusare tider. Nu ska hon applicera sitt brinnande engagemang i Linköping, med början den 24 april.

– Både i Norge och Ängelholm har jag haft bassängkanten att falla tillbaka till när det övriga har känts motigt, det har varit min trygghet. Att lämna det är utanför min komfortzon, att gå in i en simhall är som att komma hem, så det är med skräckblandad förtjusning som jag ger mig in i det här, men det ska bli otroligt spännande, säger den tillträdande klubbchefen och avslutar:

– Jag har som mål att LASS ska fortsätta vara en av Sveriges bästa klubbar, inte bara på elitnivå, utan även i de övriga leden. Jag tycker att de är en bra bit på väg här och det ska jag försöka ta vidare.

Beatrice Sjölund Rahm

Ålder: 34

Bor: Ekängen, Linköping

Familj: Nyskild

Intressen: Resor, böcker och matlagning

Favoritresmål: Grekland och USA

Paradrätt: "Om jag ska bjuda på mat blir det ofta något kött med olika tillbehör"

Förebild: "Alla kvinnliga ledare som lyckas. Sveriges förbundskapten Ulrika Sandmark är absolut en form av förebild"

"Jag tror inte att mamma hade velat att jag skulle låsa in mig hemma och inte gå ut"