• Tommy Jakobsson är studie- och yrkesvägledare på skolan Nya Munken i Linköping. Han vägleder niondeklassare som ska söka till gymnasiet. Det finns mycket att ta hänsyn till när valet av program ska göras. Foto: Leif Larsson

Viktig vägledning till gymnasiet

I Linköping finns 18 gymnasieskolor och över 20 program som dessutom har olika delinriktningar. Inte lätt för niondeklassare att göra rätt val. – Viktigt är att tro på det man väljer, utgå från sig själv och inte bara göra som kompisarna, poängterar Tommy Jakobsson, studie- och yrkesvägledare på den privatägda skolan Nya Munken i Linköping.

Han utvecklar sitt resonemang:

– Det finns en tendens att eleverna väljer likadant som andra i klassen, som kompisen gör eller väljer skola framför program. Men man bör välja det som man är intresserad av och det program man tror blir roligt. Då blir det ofta ett bättre resultat än om man tvingar sig att exempelvis välja något där arbetsmarknaden just nu är bra.

För studievägledaren är det många steg att avverka när elever ska guidas till rätt gymnasieprogram. Redan i sjunde och åttonde klass förklaras hur viktiga betygen är, inte minst i kärnämnena, för att komma in på olika gymnasieprogram. I nionde klass blir läget ännu skarpare. Tommy Jakobsson berättar om processen.

– Första veckan på höstterminen har jag i aulan en kort redovisning för alla om valet och prao. Under praoperioden får man chansen att se om yrken man är intresserad av passar eller om man gillar dem.

Processen

På Nya Munken finns i dag 184 niondeklassare. Under hösten har Tommy Jakobsson träffat dem klassvis.

– Under en timme informerar jag bland annat om programmen, hur valet går till, vad programmen leder till för yrken. Eleverna kan hela tiden avbryta och ställa frågor. Sedan bjuder jag in föräldrar från två klasser i taget och ger samma information, men med "vuxenstuk". Då understryker jag hur viktigt det är att eleven väljer program, att föräldrarna inte ska bestämma.

Under vecka 45 börjar de individuella samtalen mellan studievägledare och elev.

– Jag kallar till mötet och alla måste träffa mig i åtminstone tio minuter. Eleven bestämmer hur långt mötet blir, ibland är det tio minuter men det händer att det är så långt som 90 minuter om någon har väldigt mycket frågor. Sedan kan eleverna komma tillbaka fler gånger om man vill, klargör Tommy Jakobsson.

Dags att söka

Efter årsskiftet är det dags att söka. I januari och fram till 15 februari söker man preliminärt på höstbetyget.

– Ansökningarna är till för att gymnasieskolorna ska känna av hur eleverna väljer så att de kan planera sina utbildningar och för eleverna är det ett sätt att få ett hum om möjligheterna att komma in på programmen. Den som vill göra om eller förändra sin ansökan har chansen 15 april till 1 maj. Men efter det kan ansökan inte ändras.

Om fler söker till ett program på en viss skola än vad det finns platser så går man efter meritvärdet i betyget. Ett A ger 20 poäng och sedan faller det med 2,5 poäng för varje steg ned på betygsskalan. Alla poäng läggs ihop för att få ett totalvärde som sedan avgör vem som kommer in. Kraven för att söka har ökat på senare år.

– Till de yrkesinriktade programmen krävs godkänt i engelska, svenska och matematik plus fem ämnen till, vilka som helst, för att vara behörig att söka. Till de högskoleförberedande programmen krävs godkänt i svenska, engelska, matematik och nio ämnen till och vilka beror på vilket program man söker. Men även om en elev saknar behörighet i något ämne så finns det ett antal reservvägar in på gymnasiet, berättar Tommy Jakobsson.