• Henrik Andersson ingår i forskargruppen som just nu studerar hur narkosmedlet propofol egentligen påverkar hjärnan vid narkos. Foto: Kajsa Nilsson
  • Henrik Andersson ingår i forskargruppen som just nu studerar hur narkosmedlet propofol egentligen påverkar hjärnan vid narkos. Foto: Kajsa Nilsson

Vill hitta motmedel mot narkosmedicin

Narkosmedlet propofol har funnits i knappt 30 år och är ett av de allra vanligaste när man ska söva patienter vid operation. En av de mest kända brukarna av läkemedlet är popstjärnan Michael Jackson som förolyckades vid en överdos.

Henrik Andersson förklarar i stora drag vad forskningen går ut på.

– Man vet väldigt väl att propofol fungerar men inte hur. Vi vet att den binder till en receptor i neuronerna i hjärnan och aktiverar det som styr sömnen i kroppen. Det jag studerar är hur sömnsystemet interagerar med vakensystemet, kan man säga. Det är logiskt att när sömn ska injiceras så måste man blockera vakensignalen för att de inte ska krocka med varandra. En ökad förståelse av samspelet kan vara ett litet steg mot utvecklande av nya läkemedel.

Narkolepsi

Genom att lära sig mer om förhållandet mellan sömn- och vakensystemet kan fördelar uppstå även för andra områden.

– Narkolepsipatienter får i dag tunga narkotikaklassade mediciner för att hålla sig vakna och det vore ju jättebra om de kan ha en mer specifik medicin, påpekar han.

Motmedel

I dag finns inget motmedel för propofol, en patient som fått läkemedlet injicerat kommer således inte vakna förrän substansen på egen hand gått ur systemet. Ett motmedel skulle ge operationspersonalen möjlighet att väcka patienten om det föreligger behov för det.

– Som exempel är det propofol som Michael Jackson dog av när han tog en överdos. Hade hans läkare haft ett motmedel hade han kanske kunnat rädda honom. Det är en sidopoäng, han tog det inte på en klinik. Men på kliniker finns det också anledningar att kunna väcka patienten, säger Henrik Andersson.

Bäckar små

Forskargruppen har arbetat med projektet i flera år, Henrik Andersson själv har varit delaktig i ett och ett halvt år. I december mottog han 30 000 kronor i anslag från Hälsofonden.

– Anslaget är inte någon stor del av forskningen men man uppskattar alla bäckar små. Forskning är väldigt dyrt men anslaget kan räcka till lite material som vi behöver, säger han.