• Henrik Andersson ingår i forskargruppen som just nu studerar hur narkosmedlet propofol egentligen påverkar hjärnan vid narkos. Foto: Kajsa Nilsson

Vill hitta motmedel mot narkosmedicin

Liu-forskning fick anslag från Hälsofonden

Narkosmedlet propofol har funnits i knappt 30 år och är ett av de allra vanligaste när man ska söva patienter vid operation. En av de mest kända brukarna av läkemedlet är popstjärnan Michael Jackson som förolyckades vid en överdos.
Henrik Andersson förklarar i stora drag vad forskningen går ut
på.
– Man vet väldigt väl att propofol fungerar men inte hur. Vi
vet att den binder till en receptor i neuronerna i hjärnan och aktiverar det som
styr sömnen i kroppen. Det jag studerar är hur sömnsystemet interagerar med
vakensystemet, kan man säga. Det är logiskt att när sömn ska injiceras så måste
man blockera vakensignalen för att de inte ska krocka med varandra. En ökad
förståelse av samspelet kan vara ett litet steg mot utvecklande av nya
läkemedel.

Narkolepsi

Genom att lära sig mer om förhållandet mellan sömn- och
vakensystemet kan fördelar uppstå även för andra områden.
– Narkolepsipatienter får i dag tunga narkotikaklassade
mediciner för att hålla sig vakna och det vore ju jättebra om de kan ha en mer
specifik medicin, påpekar han.

Motmedel

I dag finns inget motmedel för propofol, en patient som fått
läkemedlet injicerat kommer således inte vakna förrän substansen på egen hand
gått ur systemet. Ett motmedel skulle ge operationspersonalen möjlighet att
väcka patienten om det föreligger behov för det.
– Som exempel är det propofol som Michael Jackson dog av när
han tog en överdos. Hade hans läkare haft ett motmedel hade han kanske kunnat
rädda honom. Det är en sidopoäng, han tog det inte på en klinik. Men på kliniker
finns det också anledningar att kunna väcka patienten, säger Henrik
Andersson.

Bäckar små

Forskargruppen har arbetat med projektet i flera år, Henrik
Andersson själv har varit delaktig i ett och ett halvt år. I december mottog han
30 000 kronor i anslag från Hälsofonden.
– Anslaget är inte någon stor del av forskningen men man
uppskattar alla bäckar små. Forskning är väldigt dyrt men anslaget kan räcka
till lite material som vi behöver, säger han.